Robert 30 år!

Ja.... Iom att jag inte har något nät direkt uppe i glöskär (gbgstrakterna) så kan jag ju inte blogga när jag vill så som får komma lite i efterhand.
I söndags fyllde min karl gubbe. Jag har i många år sagt att man inte kan lita på någon över 30 (JAG SKÄMTAR!!), så nu har jag retat honom för det lite. Han blev hela 30 år. Fick mest pengar av sin familj men av mig fick han ett sällskapsspel han tittat lite längtande på då och då och några tråkiga svarta t-shirts, tyvärr mycket välbehövligt..... Hoppas vi ska spela snart jessi!!!
Vi firade i söndags med att jag vaknade vid nio och hoppade upp pigg och allert (kommer ALDRIG upp innan elva annars och robert får SLIIIIITA upp mig ändå vid den tiden) och smög och hämtade hans presenter. Sen sjöng jag sången han önskade att få vakna med på sin födelsedag. Vi hade pratat kvällen innan vad han ville ha för sång. Det blev *sjunger* "Med en enkel tullipan, på bemärkelsedan......" Och sen kastade han över sig över sina presenter och blev väldigt glad. Sen var det meningen att vi skulle stiga upp tidigt då redan men vi började prata och skoja och buuuuusa och tja ni vet..... Så klockan var över elva när vi väl kom ut i huset. Vi plockade fram maten vi hade lagat dagen innan. Gästerna kom efter hand och efter många hungriga timmar så kom maten på bordet. Det blev:
Underbart goda kycklinggrytan med vildris och....
Hemmagjord New york cheesecake.
Kyckliggrytan var ju såklart vegetarisk till mig och Rob, bara så ni vet....
Grytan var mycket populär men när väl cheesecaken serverades och alla hade smakat så blev det liv i luckan. Den var underbart ljuvlig. Krämig, mäktig men ändå lätt. Inte så svår att göra men det är MYCKET jobb. Den ska gräddas upp i tre olika omgångar bl.a. Cheesecaken serverades med hemmagjord jordgubbssås. Det var mums!!!
Jaja, dagen var avklarad och vi somnade ganska sent fasten jag var helt utmattat redan vid sju-åtta tiden. Men vi låg och pratade och myste och lite senare på natten fick jag en hemsk ångestattack så det var ju bara att arbeta ut den....

Idag (tisdag) så ska vi göra ganska mycket men det ska bli en underbar dag. Vi ska shoppa och sen fira hans födelsedag i all ensamhet. Vi ska ut på staun och inhandla dom sista julklapparna, bl.a. till varrandra...... Jag har redan en present men jag vill ha en till till honom. Sen har jag ingen present till vännerna än.... Vi ska gå på systemet, ikväll blir det dricka av. Vi dricker aldrig, jag har lite svårt med dricka just nu, mest då ren sprit och allra mest vodka. Vodka klarar jag inte riktigt alltid längre. Men ibland går det. Detta var ju för att för ungefär ett år sen så höll jag ju allvarligt på att bli alkoholist. Gick på antabus men det hjälpte ju inte.... En av anledningarna att jag flyttade ifrån torhamn var ju att jag den lägenheten blev så fruktansvärt förknippad med ångest. Framförallt fylleångest då. Jag kom hem från aurora, åt, och drack upp nästan en hel flaska vodka själv och däckade.... Så när jag flyttade in till staun så bestämde jag mig för att aldrig dricka så igen, denna lägenheten skulle jag njuta av att vara i, inte få sån ångest att jag ville slita av mig håret varje gång jag tog en steg in i den. Jag skulle vilja säga att det är tack vare Rob som jag tog mig ur det men så är det inte. Jag blev av med det några månader innan jag fick första mailet från honom. I dag så har jag ju lite problem med drickan, så fort något luktar alkohol så ryser jag i hela kroppen och vill nästan kräkas.... Men jag kan ta mig ur det. Men jag har nog inte druckigt mig berusad sen... tja i mitten på november nu. Och för att vara mig så är det en jättelång tid. Vissa saker klarar jag, men det är ju saker man inte kan bli full på. Ultimata favvodrycken är fortfarande en alkoholdryck. Barcadi Breezer Watermellon. MMMM. Rom klarar jag ju ändå bättre än vodka.
Jo iallafall.... Så ska vi sen handla på citygross. Jag tror jag börjar föredra CG istället för Maxi som alltid annars har varit min standardaffär. Det ÄR inte dyrare på Citygross, och jag tycker det är en mycket fräschare och bättre affär. Framförallt med färsk-fisk disken vi har här i k-na.
Sen ikväll ska jag laga vår favoriträtt- musselsoppa och till det ska vi äta färska räkor med aioli. Medans jag lagar den underbart goda soppan ska han städa lite. Sen ska vi bara ha det underbart. Vi ska spela smartypants på wii:et och skoja. Och när vi går o lägger oss ska vi titta på andra avsnittet av Naruto. Vi tittade på första igår, och han har aldrig tittat på anime riktigt, framförallt inte modern anime. Han tyckte det var mycket skumt, naruto då, inte själva animen, och förstod inte mycket. Men jag vet hur det är. Första avsnitten jag såg förstod jag inte mycket själv. Men allt förklaras efterhand ju i själva serien.

I går så fyllde ju nettis 23 och iom att jag inte heller köpte någon födelsedagspresent till jessi i sommras när hon fyllde, fast hon köpte till mig (vi fyller bara med någon veckas mellanrum) så ska jag inhandla lite presenter till dessa underbara bästa kompisarna. Jag vet EXAKT var jag ska handla dom hihihihihihihihihihi. ehe.... *ASGARV* Nettan är lite förberedd på vad hon kommer få men jessi kommer nog att dö!!! Men jag tänker inte säga varför hon kommer dö för då kanske hon kan räkna ut vad det är hon ska få. *pekar* JAG VET ATT DU LÄSER!!!!



Skrev för ett tag sen att jag hatar julen och allt det där, men jag har inget riktigt minne att jag skrev det där inlägget alls, hihi. Inte ens när jag läste det. Men jag står för att jag kände så då och det får finnas kvar. Men nu har jag ändrat mig, jag har kommit in i julstämning (mycket nog tack vare all snö) och riktigt LÄÄÄÄÄNGTAR efter julen. mmmm jag ÄLSKAR julen!!!

Jo, lite vad som hände igår. Vi åkte ju hem från västra götaland igår. Otäck sak hände. Jag brukar klaga på att Robert kör så himla långsamt och så men igår tackade jag min lyckliga stjärna för detta. Mitt inne i skogen ca 10 mil från Ronneby så hoppar 3 ENORMA vildsvin ut mitt framför bilen. Hade han kört bara några km snabbare så hade vi kört på dom. Tur är att han har superkontroll på bilen alltid så han bromsar in lite lätt och bara väjer medans jag tjuter *AAAAAAKTAAAA!!!!*
Men men, typisk sak händer för mig sen när vi väl var hemma med halmen i mariberg. Vi stannar utanför lägenheten bara för att bära upp sakerna, vi hade handlat sushi och så. Tur var att han tog matpåsen och jag bara kämpade med att komma ut ur bilen med tanke på all snö. Mycket försiktig var jag och tar första och sen andra steget, känner att jag har kontroll trots den halvmeter höga snön han hade pakerat i. Tar ett tredje steg och känner i slowmotion hur foten viker sig under mig och jag faller! Jag faller pladask i den djupa inte alls hårdpackade snön och fort som attan kommer jag upp igen. Men ser ut som en stor isbjörn, med tanke på att jag alltid nästan har endast svarta kläder på mig så kan ni nog förstå hur mycket snö jag hade på mig. Jag spottar och fräser och Robert skrattar sammtidigt som han försöker borsta av snön. Men bara efter någon minut så har ilskan släppt och jag börjar själv asgarva. Det VAR ju en mycket komisk situation och så himla typiskt mig att ramla i snön det första jag gör när jag kommer ut ur den härligt varma bilen.

Morr, nu smög han sig upp bakom mig och läste bakom ryggen innan det var färdigskrivet. Hör bakom mig *men.... jag skrattade inte*. Hm ok, kompromiss. Nej du skrattade inte högt men ditt leende och med tanke på hur väl jag känner dig gosse så vet jag att du låg på marken egentligen och garvade. Men med tanke på mitt humör (kan tyvär bli väldigt arg) så var det ett smart drag att inte göra det i verkligheten......


GOD JUL I FÖRSKOTT. Jag har så mycket mer egentligen jag vill skriva men inläggen får inte bli för långa och detta är ju helt enormt långt nu ju!!

HATAR JULEN!!

Jag hatar julen för att då får en massa människor så jävla mycket presenter fasten ABSOLUT inte borde få det. En jävla stor säg KOL förtjänar dom in sina presenter, i sina strumpor vid spisen, nej för fan. HÄLL 10 TON KOL ÖVER DERAS JÄVLA HUS OCH BEGRAV DOM. På detta sättet blir vi lyckliga allihopa och ha ångest konstant över att hon pratar skit och ljuger så mycket så det inte håller. Hon väver in sig i ett spindelnät av lögner och kommer inte komma ut.......... Det har hänt en gång, det kommer hända flera ggr........

FYYYYY!!!!!!!!

Jag är spelnarkoman, det vet alla som känner mig. Detta har jag varit sen unga barnsben och jag älskar alla sorters spel, kortspel, tvspel, sällskapsspel, datorspel, rollspel ;-)
Just nu, något år ungefär, har jag varit riktigt inriktad på rpg (RolePlayingGames) spel så som zelda, aveyond, millennium, laxius force och andra (REKOMENDERAS STARK!!! Framförallt Aveyond). För ungefär en vecka sen började jag o Rob att spela Papermario som oxå är ett sorts rpg, fast dock på wii:et istället för datorn där jag spelat alla mina spel tidigare.
Tidigare så ville jag lösa det så kvickt det bara gick, och använde därför mycket ofta något som kallas "walktrough". Det är en text man läser för hur spelet ska spelas. Inga cheat-koder eller så utan bara "Här hittar du det, det och det. Sen gör du så här och så här. Du dödar denna bossen genom att att använda dessa trollformlerna". Men när jag gjort det har jag nästan känt mig lite smutsig, om ni förstår.

Tja, iallfall! Vi spelar nu papermario. Ett underbart roligt spel, med många goda skratt, det kan man lugnt säga. Vi byter av, jag spelar en stund och sen spelar han en stund. Jag blir dock lite irriterad när han ska spela för jag läser mycket långsammare än han och ibland så klickar han bara med en gång när han har läst färdigt och då är jag bara halvt genom texten. Så jag blir väldigt arg ibland när jag inte får läsa färdigt. Texten är MYCKET väsentlig väldigt ofta till historien och man ska förstå vad som händer.
Jag har med stolthet känt att vi inte har behövt använda en walktrough EN ENDA GÅNG under tiden. En rolig sak dock i spelet som fascinerar mig är att man kan samla på recept. Man kommer med ett ting till en kokerska som lagar till en maträtt på det och sen får man ett recept. Så jag föreslog härromdagen att vi kunde kolla upp lite recept på nätet så vi inte förlorade så mycket saker på misslyckade rätter.
Idag så skulle han spela en stund själv för jag somnade (svintrött efter att ha haft så ont) och nu när jag satte mig vid datorn så kommer en sida upp. En jävla walktrough! Jag fattade med en gång vad han hade gjort. Han kom hem (var nere o parkerade bilen, medans jag packade in matvarorna, vi brukar göra så) och jag ropar "FYYYYYY!!!" det första jag gör när han kommer in genom dörren. Och sen frågade jag vad han hade gjort. En liten diskution senare så tittade jag på honom ilsket sen var det över. (Men straffas ska han, ikväll ska jag rycka ur dom enormt långa håren ur näsan på honom med en pincett. Dom når ju nästan ner till överläppen, tur att det inte syns för mustachen.)
Men ingen mer walktrough förutom det där med recepten.............

fyyyy robert


Snart blir han gubbe!!!!!!!!!

Behöver lite lugn

Jag är ihjälstressad med allt som händer. Allt pendlande och att aldrig känna sig hemma direkt någonsin. All oro med pengar och stökig lägenhet. Ångest över att han aldrig får sin läxa gjord vilket känns precis som mitt fel. "SKÄRP DIG, LIZA!!!!" Ta dig i kragen för fan. Jag vill bara slå mig själv vettlös. Jag mår så skit att jag knappt tar mig ur sängen, både fysiskt och psykiskt. Jag har haft ett fruktansvärd mensvärk nu i flera dagar. Var tillochmed inne på akuten och vände, dom ville hålla mig kvar men jag vägrade. Jag bor bara fem minuter från sjukhuset, NEJ TACK! Jag hatar sjukhuset och för att få mig dit får man lyfta dit mig. Men vissa har inte förstått det, vilket finner mig väl för då slipper jag åka dit. Jag fick starka smärtstillande tabletter och dom hjälpte det delvis, det gick åtminstånde att stå ut med smärtan. Det känns liksom som att någon sticker in en kniv i nederdelen av min mage och drar den över hela magen, ett djupt sår på en decimeter om inte mer, det känns ända in till ryggraden. Sen tar någon salt och ättika och häller i såret. Sen syr man ihop det. Upprepa proceduren var tionde minut så vet du hur det känns. Jag höll på att svimma ett antal ggr och kräktes gjorde jag för att smärtan var så intensiv. Min matlust har nästan helt försvunnit. Har fortfarande svinigt ont men tabletterna är slut och jag orkar inte klaga mer. Jag får lida i det tysta helt enkelt.
Dom gjorde några undersökningar på mig såklart på sjukhuset och det visade sig att jag hade någon "blåsa" i underlivet. Den ska vara där, ingen fara men den brukar ligga på runt 2 cm. Min var över 4 och en halv cm. Men den gjorde inte ont och har man inte ont och den inte är över 5 cm så gör man inget åt det direkt. Men sen var min sänka hög. Hm, undrar vad det betyder.

Nej nu ska jag gå o dunka huvudet i en hink isvatten och se om smärtan lugnas ner lite. Ångesten brukar åtminstånde lätta lite......










ÄLSKAR ROBERT

Jakt

Jaha!
Nu är det jakt på gång. Hela lägenheten vänds uppochner och med tanke på att jag blev sjuk i natt så är det ganska stressande. Han jagar nämligen! BANANFLUGOR!!! Och efter sökt på nätet efter effektiva sätt hittade han sin egna jaktmetod. Han tar nämligen damsugaren och springer runt och jagar dom jävlarna. Suger upp dom och skrattar jävulusiskt. Jag sprang ut i köket en stund, stal damsugaren och började jaga honom med den så han upptäckte hur det egentligen kändes. JÄVLA DJURPLÅGARE!!!

himmelen eller helvete???

Finns himmelen eller helvetet?
Ponera att dom gör det, vart kommer man? Alla som kommer till himmelen måste nog ha spenderat en tid i skärselden/limbo för INGEN är perfekt. Alla har vi gjort något som är värt att straffas. Vissa spenderar mindre tid där och andra mer.
Fast hamnar man i helvetet så åker man dit med en gång...

Personligen tror jag inte på himmelen eller helvetet. Jag tror på reinkarnation med en viss vila mellan liven. Reinkarnation betyder återfödelse.
När vi dör hamnar vi i en sorts himmel, en värld där vi får vila upp oss oberoende på om vi varit onda eller goda i det förra livet. Världen ser lite ut Jonatans och skorpans "Nangiala" fast utan tengil och tekla (eller vad draken hette nu igen). Som den världen dom först lever i innan dom ger sig ut i kriget. Jag ser framför mig blommande träd en högsommar där man badar naken i ett soluppvärmt vattendrag. Inga bekymmer och ingen dålig självkänsla för hur man ser ut, för där existerar inte kroppen utan endast sinnet.
Efter en tid så är det dags att reinkarneras och NU spelar förra livets roll in. Beroende på dina aktioner och tankar. Du kan bli till en ny människa men genom din roll i förra livet så kanske din roll blir annorlunda i detta. Du kan även bli ett djur eller en växt. (När jag var liten trodde jag även på detta och jag ville bli en fisk)

Hittar man någon man vill inte bara spendera detta livet med utan resterande så finns det ritualer som kan hjälpa en att hitta varrandra antingen i "Nangiala" men framförallt i ens nästa liv. Att jag o Robert planerar detta är väll inget som förvånar er? Fast frågan är om han vill detta EGENTLIGEN. För jag tror nämligen att jag blir en toalettborste....

Konst

Precis allt som existerar är konst.
Man kan dela in allt som existerar i två delar. Skapat av människan, eller skapat av naturen. Allt som är skapat av naturen har en naturlig skönhet och är därför konst i sig. Människan har däremot ett sinne, och oavsett om det är medvetet eller inte så försöker vi alltid skapa saker som väcker en känsla bara av att titta på det. Därför är oxå det människor skapar en sorts konst, alltid.

Allt som väcker en känsla hos någon, oavsett om det endast är bara en människa eller oavsett om det är en positiv eller negativ känsla så är det konst. Jag har en vän som påstår det motsatta, meningen löd:
"Jag såg en tavla, den var så jävla ful och jag blev så förbannnad att man kunde ta många tusen för den sortens skit. Det kan omöjligt vara konst."
Bara genom denna meningen så har han stämplat verket som konst. Allt man minns och som har skapat en reaktion hos någon är konst.

Varför måste konst endast bestå av positiva känslor eller känslor som man associerar till något i sitt liv genom? En vän till mig tar bilder som är fruktansvärt underbara, men man kan inte säga att fotografierna bidrar till positiva känslor för en. Det är mycket blod, gore och död i bilderna.

Får du en känsla av att se på något; beundran, rädsla, skräck, kärlek, skratt, ja vad som helst. Då är det oklanderligt ett konstverk. Nu pratar jag om graffitti, vägskyltar, tavlor, burkar, en cocacola-flaska, tja vad som helst. Någon kan ha beundrat den blåa färgen på en vanlig vägskylt,"hence" är det ett konstverk omedelbart.

För många år sen när jag gick i gymnasiet så hade vi en klass som hette kulturhistioria. Var nog mitt absoluta favoritämne, åtminstånde första kursen. Jag har ett starkt minne om konst därifrån. Vi hade en diskution om vad konst var för något. Jag (som nu) proklamerade på att ALLT är konst. Min klasskamrat däremot sa att långtifrån allt är konst. Vi hade en vild diskution i ämnet med lite inflikar från andra men det var framförallt hon o jag som förde den. Jag frågade tillslut:
"NÄR är något konst då?"
och hon svarade:
"När någon säger att det är konst."
Jag ilsknade till något oerhört backade lite i min stol, tog sats och sköt med ben och armar fram min bänk i en fart som skulle concorde att bli grön av avund och röt till:
"Nu är DEN konst! JAG säger att DEN är konst därför måste den vara konst, eller hur?"
Hon tystnade och läraren tog över lektionen för hon kände väll att jag inte var riktigt att leka med längre. Malin (som min klasskamrat hette) och jag diskuterade aldrig ämnet mer och kände väll att det var överstökat. Jag fick aldrig veta om min lärare höll med mig eller inte, hon höll hela tiden en neutral ståndpunkt (stånd hihi) vilket jag anser att det är exakt vad en lärare ska göra när en diskution i klassen pågår.

Nu dröjer det inte länge

Nej nu dröjer det inte länge försen han kommer hem. Bara en vecka och två dagar. På torsdag nästa vecka, då blir det röja av. Vi har så mycket vi planerar och vill göra.

Detta kommer INTE iordning och detta är bara dom kommande 3 månaderna:
Vi ska till k-ar äventyrsbadhus
vi ska ha fest
vi ska fira hans 30årsdag
vi ska julpyssla
vi ska börja dansa
vi ska börja ut o gå
vi ska på kostymfest
vi ska fira jul
vi ska fira nyår
vi ska laga mat ihop
och allt annat ni kan tänka er som tillhör vardagen för er men som är än så länge MYCKET speciellt för oss!!!





Var hos mor o far i helgen. Inte mycket att säga där. Förutom att Mamma o jag spenderade hela lördagen ihop och hon är en helt annan människa utan pappa.

I morgon ska jag städa och KANSKE träffa filip, beroende på mitt ork. men det blir någon gång efter sex när han slutat jobba. Robert får klara sig utan mig ett par timmar hihi....


Idag hoppade mitt hjärta över ett slag för jag kom på att NÄSTA helg, inte denna, nästa.... ÄR HAN HEMMA!!!

"Jag har som regel att
aldrig dricka när det är
ljust ute och att aldrig tacka
nej till en drink efter
mörkrets inbrott"
-H.L. Mecnken

Sista gången

311 timmar EXAKT tills han landar i sverige för sista gången utan mig

RESPEKT!!!

PROVA PÅ ETT "FÖRLÅT MIG"
Jag ber alltid om ursäkt när jag sårat någon och jag inte står för det....

Hitta mig

Om du älskar mig,
skulle du vara här med mig.
Om du vill ha mig,
då får du hitta mig.
Det är dags att bestämma sig.

Borde jag låta dig falla?
Förlora allt?
Så att du kan minnas själv.
Jag kan inte fortsätta tro,
Vi bara lurar oss själva.
Jag är trött på lögnen,
och du är försent ute.

Jag kunde inte ta skulden.
Trött på att skämmas.
Det måste vara fruktansvärt uttröttande att förlora i ditt egna spel.
Själviskt hatande,
Inte undra på att du är upphöjd,
Du kan inte spela offret denna gången,
Och du är ändå försent ute.

Hur kan jag ha bränt paradiset?
Hur kunde jag - Du var ändå aldrig min.

Så kom inte och gråt hos mig.
Om du älskade mig,
Så skulle du vara här hos mig.
Ljug inte för mig,
ta bara dina saker.
Jag har bestämt mig




Av erfarenhet, när jag skriver något poetiskt eller flummigt eller osammanhängande så måste jag förklara vad jag menar. Annars tolkar människor det jag säger ordligt.
Det jag menar är att JAG redan är förlorad och går inte längre att rädda. Ni tror säkert att detta är riktat åt Robert men det är det inte. Det är riktat till er alla där ute som vill slänga ett öga åt min blogg. Det jag menar med "kom o hitta mig" är inte då fysiskt. Försök ge dig in i mitt (och andra människors oxå för den delen) sinne och se hur den tänker, försök dock bara inte lösa upp knutarna. För det resulterar oftast bara i ännu värre snaror. Jag vet att jag personligen inte är något barnkryss, och jag VILL inte att ni ska lösa mig som om jag vore något soduku i söndagstidingen. Det jag vill är att ni bara ska ta er tid att se på mig, lyssna på mig och sedan acceptera mig för den jag är. Låt mig själv fylla i rutorna. Och tro det eller ej, men jag gillar att vara ett enigma.

Tack Evanecsence till en fantastisk låt, som jag stulig grunden till och sen "ruffly" översatt och ändrat lite så som det passat mig. Jag tar ingen som helst cred för detta. Det var mest bara känslan och meningen i det jag ville ha ut.

"Jag dricker aldrig något starkare än gin.
Före frukost."
-W.C. Fields-

Småfakta

Jag antar att ni inte är särskilt intresserade men här är lite rolig småfakta om mig:

Jag äger 37 st nagelack hemma varav varav 21 är olika nyanser på mörkrött, 7 svarta i olika märken, 3 som är tillhörande varandra i ett sätt om "french manicure" och resterande är olika nyanser på cerice. Äger ett svart och ett orange hos mor o far i mitt favoritmärke. Målar exakt nu naglarna i mörkt blodrött nagellack.

Bara 4 läppstift i nyanserna rött och lila. Vill dock köpa ett rödbrunt....

Favoritserien just nu är Big bang theory som beblandar min stora humor med min facination för fysik och annan forskning. Humor på en nivå för intelligenta samt mycket rolig även för dom som nte är så pålästa som jag.

Just nu är jag besatt och beroende av rökelse, framförallt då av Nagak Champa. Förbrukar ungefär 1 förpackning i veckan....

Lever nästan enbart på bbqsås och olika former av ungspotatis, helst klyftpotatis med sourcreme and onion smak...

Mitt motionerande har drastiskt sänkts men planeras att starkt återupptas när Robert kommer hem. Vi ska ut o gå varje dag till skogen här borta fram tills vi får bil då vandrandet ska förflyttas till rosenholm. Vi ska även börja lära oss dansa och det står mellan Bugg och Salsa. Salsa för att jag minns att det var min favoritdans i gymnasiet och jag älskade den dansen. Bugg för att kunna dansa ordentligt i Torhamn när danserna där ute i sommar och andra "gammeldanser", vilket jag har en stor fascination över. Snälla du, fråga inte varför. Vägrar dock inte skämmas för detta för jag tänker aldrig någonsin skämmas över den jag är. Har gjort det i så många år nu.....

Börjat lyssna på weeping willows och insåg att jag nästan avskydde dom. Usch, gammeldags rock med influenser av hawaiiansk musik... NEJ TACK!

Ni som känner mig vet att jag byter favoritartister frekvent och just nu är det MCR, Evanescence, Alice cooper, Nickelback och Paramore som gäller. Men mina sen åratal stationera artister är Pink och föreviga absoluta favoriten Tori amos. Har dock lyssnat frekvent på deppmusik med megadeth, lene nyström och broder daniel.

Jag äter minimajs som godis just nu. Fast jag har även börjat äta lite choklad igen, vilket jag inte gillar så mycket.

Har inhandlat ett antal julklappar hitills och ALLA är till Robert.

Jag köper ofta den billiga sorten av vissa saker, fast en sak håller jag stenhårt fast vid av att köpa den dyrare versionen. Jag MÅSTE ha mjukt toapapper samt diskmedel som inte luktar som vanligt diskmedel, då jag inte tål denna doften....

Återgår till dofter. Jag har vad man kan kalla ett lite förhöjt luktsinne. Eller förhöjt och förhöjt... Snarare det att dofter betyder mer för mig än något annat. Det är viktigare än musik och smak och syn, dock inte viktigare än min känsel. Att aldrig få känna beröringen av min älskade bedrövar mig mer än tanken på att aldrig få dofta på min nyfödda barns huvud. Dofter ha en oerhört stor betydelse för mig och mig nog mer än för andra så skapar olika dofter olika känslor för mig, även om jag inte associera dom (vilket jag oftast gör). Jag gillar fylliga och mustiga dofter så som olika rökelser samt vissa av partylights dofter. Äger alla dessa dofter och inhandolar dessa innan dom tar slut, har även ett stort förråd av en viss doft som utgått (kanskse bara tillfälligt) ur sortimentet. I och med att jag äger nästan enbart bara dofter jag älskar så kan inte robert missa, utom att jag äger några lavendelljus, endast för robs skull för han gillar den doften (vilket jag inte alls gör)

Vill mycket gärna äga en sodastreamer, men tycker dom är otroligt mycket för dyra. Så jag o Robert letar efter en i usa (typ ALLT är ungefär hälften så billigt där att köpa), men vi hittar inte en. Vi har dock hittat något jag mycket gärna vill ha, En "Icetea-maskin". Jag ÄLSKAR iste men man måste ju planera i timtal innan man får detta. Med denna maskinen så är det färdigt och drickbart på några sekunder.

Fick liljor hemskickade till dörren min förra dejt med robert, vilket var förra fredagen.

Över 350 besök har skett på min blogg sen jag startade min räknare för exakt 3 veckor sen. Nästan 120 besök per vecka. 48 Unika besökare idag, vilket förvånar mig oerhört. Jag räknade med sammanlagt mellan 10-15 unika besökare vid denna tiden.. Detta betyder ju att människor är ju liiiiite intresserade i mig och det jag skriver.

Jag äger ett äkta kaninskinn, som är av min gamla kanin Kalle, skinn efter Kalle III och Kalle IV finns hos mor o far. Saknar Kalle..... Myyyysaaaaa!!!

När Robert kommer så ska äntligen min lägenhet ordnas ordentligt, tack vare den otroligt händiga man han är. Vi ska sätta upp lampor i vår hall och vårt sovrum. Tavlorna ska upp och ÄNTLIGEN ska mitt älskade badkar komma upp ur källaren. NEEEJ, det ska INTE in i köket, jag tänkte vara lite ovanligt och sätta in det i badrummet.

Ähm, kommer inte på mer exakt nu.

"Kärlek får världen att
snurra. Whiskey får den att snurra
dubbelt så fort."
-Compton Mackenzie-

positivt eller negativt?????

idag gick konversationen så här mellan mig och en vän:

"natti försök att inte leka med dig själv så mycket

jooooo

Jag vet det är som att be en fisk att inte simma så mycket

Tack!"

Jag är lila och denna personen är svart!

Är detta negativt eller positivt eller vad? och Jag är väll inte sån????

*FÖROLÄMPAD KOM JAG PÅ*

citat

Har ju börjat skriva in loliga citat i varje inlägg och iom att jag inte var så stabil på det förförra och kände mig starkt driven att skriva snabbt på förra så undflydde detta helt mitt sinne. Så nu kommer dom två, plus ett för detta, nya citat. Inriktningen just nu om ni inte har förstått det så är det ju alkohol...

"Get very drunk; and when
You wake with a headache, you shall see what then.
Ring for your valet - bid him quickly bring
some hock and soda water, then you´ll know
a pleasure worth Xerxes, the greatest king:
for not the blest sherbert, sublimed with snow,
nor the first sparkle of the desert spring,
nor Burgundy in all its sunset glow
after long travel, ennui, love or slaughter,
vie with that draught of hock and soda water."
-Lord Bytons episka satir Don Juan-



"Och Noak sade ofta till sin hustru när han
satte sig ner för att äta: 'Jag bryr mig inte
om vart vattnet tar vägen så länge det inte blandar sig med vinet.' "
-G.K. Chesterton-




"Man bör aldrig missbruka
sprit förrän man fyllt
femtio. Därefter är man
en idiot om man inte
gör det."
-William Faulkner-

ville bara ni skulle veta

Var kanske bra att jag mådde så dåligt igår. Jag somnade helt av mig själv strax efter jag skrivit blogginlägget och har sovit sen dess och tydligen ganska bra enligt Rob som har haft koll på mig via cammen hela natten.
Nu är jag vaken och jag mår ganska bra. Inte super, men mycket bättre. Hoppas jag inte skrämde vettet ur er inatt.

jag e föresten totalt oskadd och skadefri

I'm yelling yet unheard

Mmm, mitt i natten och jag mår inte alls bra.
Nej va lugna. Jag kommer ur det och det är inte farligt. Men med tanke på min historia så är det väll inte så konstigt att jag deppar ihop ibland. Jag menar, efter ha varit så otroligt deprimerad i så många år så vore det väll konstigt att må bra precis hela tiden?
Jag har en svacka ikväll, så enkelt är det.

Vill ta kniven och skära av mig allt håret, klippa av det.... Inte för att jag inte gillar det, nej då. Jag gillar mitt hår ganska stark och snart ska dom cerica slingorna in igen, har bokat tid.... Fast om jag gör det jag tänker (antagligen inte) så får jag ju avbeställa tiden. Jag vill göra det bara för att revoltera mot samhället och alla standarder hur man ska vara snygg. För att vara snygg så måste man ju ha långt hår som tjej eller hur? Jag menar, hur många ggr har man inte hört elaka saker så som: som singel och i början på förhållandet så har kvinnan långt hår. "När det är lite stadigare så klipper hon av en del. Sen när hon har barn och förhållandet är djupt rotat så klipper hon av sig allt, hon ORKAR ju inte ta hand om sig längre." Jag menar.... Bara för att man har kort hår, betyder det att man inte tar hand om sig? Jag har länge funderat på att snagga mig, och har planerat att göra det när jag gör lumpen. Men som det ser ut nu så är lumpen bara en avlägsen dröm som aldrig kommer infrias. Jag kan inte göra allt och det finns annat som jag gör hellre....

Delarna som tilltalar mig mest i låten:

"slowly I escape and I release the pain"
"My mind can´t eat when my soul won´t sleep"
"Tell me who´s to blame when the pictures lie?"
"I'm yelling yet unheard"
"Don't know what is real
I'm blind until it hurts
Guess it just don't matter when
You're so helpless and the life
You're given a mess
Give me one good reason
Why I'm so mixed up i wish the damn fake bubble
Would burst"

En av mina andra depp-låtar är denna. Fascinerande låt med mycket bra budskap. Den låter mycket deppig men om man tar sig tid att förstå den så förstår man att den är hoppfull....



Ska försöka må lite bättre så jag lyssnar på green eyes av coldplay

Han pratar om att allt i denna låten handlar exakt om mig. Mina djupa gröna ögon. Hur allt känns så mycket lättare nu när han träffat mig. Hur någon kan förneka mig och inte respektera mig för den starka människan jag är som även har sina yttersta svagheter och hur denna människan måste vara helt galen. Hur han aldrig kan leva utan mig. Det är mig han håller fast sig i....
Förstår dock inte det. Hur kan man hålla sig fast i någon/något som svävar, flyter iväg och är obeständigt konstant? Som ett..... moln. Man KANA omöjligt hålla sig fast i ett moln. Är nog bästa sättet jag kan beskriva mig hur jag känner mig som oftast.


Just nu vill jag göra så mycket saker jag inte borde, bara för att lätta på trycket. Nej, inte ta livet av mig. Den tanken har jag övergivit nu konstant sedan senaste händelsen. Men andra saker som inte är så positiva gör sig påminda fortfarande. Allt mer sällan, men det händer. Vill däcka av piller eller sprit.... Se mitt blod rinna eller se testar av hår falla ner på golvet, göra en brittan helt enkelt. Känna lukten av bränt kött. Det finns saker som inte är lika farliga och destruktiva jag kan göra men dom kräver för mycket energi. Det jag behöver just nu tror jag för att komma mina sinnen till sans igen är just en äkta adrenalinkick eller någon däckande.... Och en adrenalinkick kan jag ju få genom att stå högt upp och titta ner för en klippa eller dyl, men hur tar jag mig dit ensam, in my state of mind, klockan ett på natten? Och framförallt hur skulle jag förklara detta utan att göra rob helt galen av oro?

En del i att jag mår så dåligt ikväll är att Robert packar ihop i huset och ska flytta ut i morgon. Jag känner att jag vill hjälpa men jag vet varken hur eller känner att jag pallar det lilla jag kan. Det är svårare (för mig åtminstånde) att hjälpa till psykiskt än om jag verkligen hade varit där och kunnat aktivt hjälpa honom packa. En annan sak är att han har fått reda på att han hade fått en stor befodran nu om han inte skulle åkt till sverige. Uppsatt till chef samt löneförhöjning. Jag känner att detta är mitt fel. Hade det inte varit för mig hade han haft det mycket bättre.
En tusende del i att jag mår dåligt är att jag sover inte längre. ALLS nästan. I natt har jag sovit sammanlagt 3 och en halv timme. Somnade vid halv sjutiden i morse och vaknade vid tiotiden.
Och så här har det varit nu i snart två veckor. Jag får höra från människor hela tiden att jag får skylla mig själv. NEJ! det anser INTE jag. Hur kan ni begära att jag ska låta bli att prata med min livskamrat. "Jaha, då får du ju låta bli att sova" Men hallååå. Det fungerar ju inte så, och jag har inget jobb eller skola eller liknande så jag kan ju sova på dagen, men det går ju för fan inte. Och även om ni inte tror mig så vet jag att det inte hade varit mycket bättre, om inte sämre, om jag hade varit singel eller pojkvän i samma tidszoon.

Kan inte lova att jag kommer ur natten oskadd, men jag kan svära på Hecate att jag kommer ur den levandes och i gott skick.

Gustav Svensson VS verkliga familjemedlemmar

I många år så var en större tv-tradition än kalle anka hos oss "svensson svensson firar jul". Så fort det kom på så ekade det i huset "MORFAR ÄR PÅ TV!!! MORFAR ÄR PÅ TV!!!". Min kära fader menar vi då.

Gustav svensson och min fader är nämligen myyyycket lika till sättet, vilket vi har sagt i många år. Jag har nyligen fått hem och börjat titta på denna fantastiska svenska serie från det ljuva 90-talet (svår sarkasm) och känner igen pappa mycket i honom fortfarande, fast inte lika mycket som på den tiden, pappa har blivit lite stelare, ilsknare... Men med tanke på vad dom två går igenom så är det inget förvånandsvärt att det blivit så.
Men något som skrämmer mej, så mycket mer än spindlar (som ni vet har jag en svårt rotad djup fobi för spindlar) är hur lik denne man är min egna fästman. I envishet, cynism, känsla för det gamla, liten rädsla för det nya etc. Men framförallt dom två förstnämnda sakerna.
Tittade nämligen på ett avsnitt nyligen där Gustav ska tvunget hålla kvar sin gamla volvo -78 fasten resten av familjen vill ha en japansk nissan. Jag lyssnar på gustavs argument för volvo kontra andra utländska märken och upptäcker till min förskräckelse att det är på ett ungefär samma som roberts argument, dock att Rob utrycker dom lite mer..................................... intelligent.
I princip HELA roberts familj är djupt rotade volvofanatiker och Rob själv utbildade sig på en lokal utbildning i gymnasiet som tillhörde just..... ja, ni gissade rätt: VOLVO!
När vi diskutera våran framtida bil så är det just volvo som gäller trots mina ytterst benägna argument för subaru och opel. Nej nej, volvo volvo volvo volvo volvo volvo. Bara volvo. Och när jag sedan nämnde att min drömbil, bilen jag SKA ha är en cerice och svart minicooper, så suckade han bara och accepterade det MOT sin vilja. Han försökte dölja det väl, men jag såg rakt igenom det...

Jag SKAAAAA ha en cerice och svart minicooper!!

"Alkohol har fått mången
dam att bli älskad
som annars kanske
dött ensam"
-Finley Peter Dunne-

LOLIGT!!

Ok, en hel del har hänt sen jag la in foton senast, och jag har nog inte lagt in en femtedel av alla foton jag tagit men några vill jag visa med tanke på lite roliga anekdoter.


Va hos kusse Rikard härom veckan, och dom har katter. Jag är INTE störtförtjust i katter, och iom detta så har dom är förkärlek till mig......



Här har en av deras katter SÅKLART letat upp mitt knä. Och detta hände lika fort som jag satte mig. Tyckte bara det var riktigt roligt. Sen har jag ju inte hjärta att köra iväg den när den så ut att njuta så. Så den fick ligga där tills den valde att lämna mig, till min stora lättnad.


Förra veckan begav jag mig till kristianstad för en liten resa bara. Behövde komma iväg för mig själv helt enkelt. Handlade inget direkt utan bara strosade runt i denna vackra staden.

I Hoglandspark hittar jag ju såklart en stor lövhög. Fick kämpa mycket starkt mot instinkten att hoppa i den. Hade den varit hemma eller liknande och jag hade redskapen att räfsa ihop den igen så hade jag gjort det utan att tveka. Vill du hoppa i lövhögar med mig??



Sitter nu på tåget påväg mot k-stad. Man kan riktigt se hur jag bullat upp. Jag har ju inga pengar direkt så enligt mig så är tågbiljetter dyra (NEJ, jag vet. Dom är ju EGENTLIGEN inte det), så jag tar ut min rätt och tar RIKTIGT mycket plats så länge det inte påverkar andra. Finns det plats så TAR jag plats. Här är min lunch, dvd/cd-spelaren så jag kan lyssna på musik eller se en film och boken jag läst igenom ca 4 ggr och är inne på min 5te (men jag skummar mest nu för att memorera spells etc). Sen sitter jag med fötterna uppskjutna i sätet intill (va lugna, jag har jackan under, eller så är skorna av, så jag inte smutsar ner sätet).



Framme!! Och en av dom mest fantastiska kyrkorna jag känner till tornar upp sig just utanför stationen. Skulle jag gifta mig i en kyrka så skulle detta vara den som kom främst, trotts att jag inte har någon som helst nutida relation till k-stad. Har dock en del minnen där från när jag umgicks med Robban.... Inte i kyrkan då, dumbommar, k-stad.....


Ute och vandrar på staun och stöter på denna skylten och lägger mig på marken och skrattar så människor undrar som jag fått en psykos.... Lite svårt att se men det står "Har du fula kläder??? FIXA DET". Som ni kanske förstår så är den utanför en klädbutik. Men det roliga är ju, VEEEM har fula kläder medvetet på sig om man inte vill eller inte har något val. Antingen så är man punkare med slitna "fula" kläder, men dom har ju detta medvetet. Eller fula och fula, punkare kan ABSOLUT ha mycket snygga kläder. Den andra anledningen till varför man kanske har fula kläder är ju att man inte har råd med något bättre. Så hur i hela fridens namn ska man kunna fixa det då? Nej, roligt va det verkligen... Vilken IDIOT kommer på en sån skyllt och framförallt.... VILKEN IDIOT godkänner den och sätter ut den???!!!



Hemma i k-na igen (jag VEEEET robert, det låter snuskigt) så har vi bokat tjejkväll. N1an, jag och Lili, efter ha gått runt på staun någon timme och diskuterat vad vi ska äta så beslutar vi oss för pm...Vi beslutar oss för att ta lite roliga foton som minne från kvällen och här kommer dom. Först så är det ett normalt foto på varje person och sen ett där vi försöker flumma till det. Se lite störda ut helt enkelt.

Först ut är ju N1an, men helt ärligt. Jag ser INGEN skillnad på fotona nästan....


Sen har vi ju tösabiten Lili som enligt mig kunde flummat till det LIIIIITE mer.



Sen har vi ju mig själv, och stilig är jag måste jag ju säga. Framförallt på det alltför ljusa andra fotot.



Någon vecka går och vi kommer fram till gårdagen. Den är färskt i minnet så där kan jag berätta lite vad som hände mer i detalj. Nettan och jag hade bestämt att vi skulle handla på Maxi tillsammans. Jessi messar mig dock på fm och undrar hur jag har det. Jag passar på att ringa och fråga om hon jobbade och om hon ville följa med. Det ville hon, och helt plötsligt skulle vi gå på staun oxå. Och HEEEELt plötsligt skulle vi äta fin middag på staun med. Vi möter upp nettan och björn på staun och först pratar vi om 3G, men neeej då. Björn bråkar med en servitris där så det blir det inte. PM då? relativt god mat till ett resonabelt pris. -"absolut INTE, där är jag portad" (håller med, ägaren är en stor fucking jävla idiot!!!). Så efter många om och män (såna där med snopp) så blir det LaBodega/Athena. Vi går runt på staun i väntan på att dom ska öppna, handlar julklappar och sen blir det systemet. Kl 16.00 Gametime (17.00 svensk tid) på klockslaget så går vi, ett stort gäng högljudda och skrattandes ungdommar in och intar ett bord. Beställer mat, och mycket strax har N1an och Jessi tröttnat på mig och Björn för TYDLIGEN är vi av exakt samma skrot och korn. 99% av allt som kom ut ur våra munnat var sexskämt eller indikationer på sex... Gud, har inte skrattat så på länge.
Jessi och nettis, björn ville inte vara med på foto och det får vi absolut respektera. Det blev bara inte av att linslusen hamnade på kameran denna gången, till vår stora förvåning.
Vi äter färdigt och beger oss sen mot Maxi. När vi kommer ut ur bilen så klämmer jessi från sig att JAG har ringt henne på mobben. Nej nej, det kan jag omöjligen gjort. Men jag börjar leta efter mobilen och HITTAR den jävelen inte. Men jag antar att den är i bilen så vi går in och handlar. Den är INTE i fickan eller i handväskan. Men helt plötsligt ringer JAG till Nettan. Hade den legat i bilen stilla så skulle jag omöjligen kunnat ringa till henne av misstag. Dock om den legat utan knapplåset i fickan eller i handväskan (långsökt iom att jag ALLTID sätter på tangentlåset så fort jag är färdig, men vi gör väll alla misstag. kisse kisse kisse). Vi kommer ut i bilen och den är INTE där. "Kan du ha glömt den på restaurangen?" Säger någon (måste varit jessi) "NEEEJ, jag minns starkt att jag stoppade den i fickan."
Vi beger oss dock mot LaBodega och jag stormar in som ett yrväder och babblar på med servitrisen om min mobil. Och sen började inkisationsfrågorna. Hur den ser hut, modell, jag skulle rabbla några nummer etc. Dock när hon började fråga så fattade jag ju att den var ju där. Hur många tapppar sin mobil på en kväll inom loppet av 2 timmar på samma restauran? Jag fick den och gick segervisst ut i bilen igen och så begav vi oss hem. Jessi släppte av mig hemma och jag linkade upp. Har nämligen inte haft några som helst problem med min hälsporre på över ett halvår, men igår kände jag av den starkt. Måste vara för att jag legat av mig med motionen....

Den som väntar på något gott väntar ALLTID för länge!!! brukar jag säga. Förstår inte alls det där dom säger om att man väntar aldrig för länge. Det är väll absolut då man väntar för länge? Man kan inte bärga sig. Jaja, Robert kommer hem från jobbet till huset och vi sätter omedelbart igång med att dricka och spela kort på nätet. Canasta gäller nu för hela slanten så han lär sig det tills han kommer hem och vi kan spela med mor o far och dom andra flummesakerna.
Efter flera timmar, klockan halv sex (ungefär) så somnar jag till roberts sångröst och klinkande på gitarren. Han sjöng låtarna han tillägnat mig. Absolut då Green eyes.

jaja, idag är idag och nu börjar nya berättelser.

"ALKOHOL tar bort knölar.
Inte från mig - men
från dom jag råkar umgås med"

-Jackie Gleason-

V. 44

Är det inte sådant som tonårspojkar spelar på datorn? 0%
Sånt är för människor som har problem. Gå i terapi! 1 har svarat detta 20%
Det verkar lite spännande men jag tror inte att jag skulle kunna hålla mig för skratt. 2 Har svarat detta 40%
Upptäckte det nyligen och skulle nog gilla det. 1 Har svarat detta 20%
Jag har länge varit nyfiken på det, tror jag skulle gilla det faktiskt 0%
Va nu en duktig patient så ska doktorn undersöka dig där nere. 1 har svarat detta 20% Än en gång är det endast 5 personer som har röstat. Är ni där ute medvetna om att INGEN kan se att ni har röstat och VAD just DU har röstat. Dom enda jag är själv medveten om vad dom röstar är jag själv och min kära fästman, men jag skulle aldrig avslöja vad ni röstat om ni väljer att avslöja det för mig....

"LAMPA!!"

Ok, nu var det ett tag sen jag skrev sist, jag vet. Men jag har en vettig anledning. Tydligen så förbrukar jag tangentbord snabbare än vad andra människor byter underkläder, men det "nya" tangentbordet gick sönder för lite mindre än en vecka sedan. Idag är ett nytt inhandlat, men jag gillar det inte så mycket. Jag brukar sitta med tangentbordet i knäet och behöver därför lite tyngd och stadga för att det ska bli bra att skriva med. Detta keyboardet väger nästan ingenting och det är jättelitet. JAG VILL HA ETT LIKADANT SOM INNAN!!! Jag stormtrivdes med det. Det var lagom stort och tungt och hade en massa snabbvalstangenter så som gjorde att man kunde spola fram i mediaprogrammet, man kunde stänga ett fönster genom bara ett klick på tangentbordet etc. Multifunktionellt helt enkelt, och ett utmärkt gamingboard (till spelfreaken *pekar på min själv*). Mer än vad man kan säga om vad detta har infriat med mina första intryck... Har dock inte hunnit spela med det än så jag ska väll inte yttra mig försen jag har det.

Mycket har hänt. Idag har jag varit på staun med några kompisar. Har inhandlat en massa julklappar, vi var o åt på LaBodega (fantastisk mat och service, rekomenderar verkligen den restaurangen), och sen var vi och storhandlade på Maxi. Jag behövde mat inför veckan. Nettan behövde bakfyllemat inför söndag, jessi och Björn behövde väl ingenting egentligen.

Ikväll ska jag och Robert festa och ha roligt. Vi ska spela lite kort över nätet och sedan bara somna. Har helt ärligt inte sovit bra alls den senaste veckan. Högst 3 timmat per natt i genomsnitt, men inatt sov jag riktigt länge (inte bra alls, mardrömmar konstant). Sov väll till tolv tiden efter Robert jagat mig med ljud och lykta (eller hur talesättet lyder nu igen). Ringde nog 10 ggr på mobilen och MINST lika många ggr på hemfonen. Ringt på skype och skickat medelanden, men jag antingen vaknade inte eller pallade inte svara. Antagligen det första allternativet för jag har inget minne av att fonen har ringt.

Nej palla skriva mer. Ska lägga mig ner i soffan framför datorn nu och titta på 2 and a half men och äta DYYYR fin chokladmousse med chokladgrädde (RENA kaloribomben, men man kan väll få unna sig lite någon gång ibland. Kanske kommer in fler inlägg redan ikväll, behöver verkligen få skriva av mig nu när jag inte fått skriva på så länge....

"Jag fruktar den man som dricker vatten,
för på morgonen kommer han ihåg
sådant som vi andra sade kvällen före"
-Grekiskt talesätt-

Dags att ställa om klockan

Nu är det dags att ställa om klcokan till vintertid. Vissa har svårt med detta om at man ska ställa fram den eller bak den. Det är emmellertid VÄLDIGT enkelt.

På våren ställer man FRAM utemöblerna inför sommaren,
På hösten STÄLLER MAN TILLBAKA möblerna inför vintern.

Alltså ställer man fram klockan en timme till sommartid
och tillbaka en timme timme till vintertid.

Sen har jag hört talat som något annat enkelt tild som har med månen att göra, men det har undflyttigt detta fullproppade sinne.

Något annat som är viktigt nu är huvuvidare tidskillninaden är mellan mig och Robert. Dom ställer om klockan en helt annan dag där bort så i en veckas tid nu är det bra 5 timmar mellan oss istället för sex. Visst, det är ju roligt att det nu bara är 5 timmar mellan oss MEN nu måste man börja tänka lite annorlunda. Nu är hans lunch tex. klockan fem iställlet för sex etc.

jaja

v. 43

Här är sammanställningen från v. 43s frågeställning

5 har röstat och 100% svarade att dom föredrog min nya layout.

hoppas ni gillar den nya frågan

Roliga sms

Var på middag med Nettis och Lili i onsdags (ska berätta lite mer om den roliga dagen senare) och hade jättekul. Vi var på pm och åt gott och drack vin och var riktigt löjligt tjejiga. Ska visa upp lite foton från den kvällen oxå snart.

Men någon vi garvade åt mer än annat var när Nettan berättade att hon hade kvar en massa sms hon fått av mig det senaste året, för att dom var så jävla roliga.
Jag bad om att få dom och det fick jag ju såklart, så nu tänkte jag lägga in dom här inne samt berätta lite om vad som hände när detta hände. Om jag nu minns det dvs...

Nettan skriver något till mig, kommer dock inte ihåg alls var det var som som svar får hon helst seriöst:
E du lolig eller?

För längesen, långt innan jag fick pojkvän och senare fästman så var det ibland ett tag mellan man fick sig något. Framförallt för att jag var så kräsen. En dag hittade jag en man som passade mina kriterier åtminstånde för ett one night stand och jag minns så väl när jag skickade detta smset. Minuterna efter att akten var genomförd så pep N1ans mobil och sms skrek:
I GOT LAID!!!!!

När jag skaffade min nya mobil som är en med pekskärm så fick man till en liten pekpenna. Jag satt och studerade detta ting och pillade med min nya mobil och lyckades få iväg ett sms:
Jag har fått en liten dildo!!!

Och hur var det gick till nu igen. Jag minns att vi var på maxi och vi pratade om något men så skildes vi åt. Jag ville kommentera något hon sagt för några minuter sen, jag var i en kassa och hon i en annan och jag har ju som alla vet INGET tålamod så jag kastar mig över telefonen:
Nettan är en slampa......

Detta är något jag inte ens har något minne av men när Nettan återberättade det så höll jag på att falla av stolen av skratt.
Nettan var på bibblioteket och jag ringer, såklart har hon glömt stänga av ljudet så det ekar i hela bibblan. Hon slänger upp fonen och viskar snabbt "kan inte prata, är på biblioteket" och slänger sen på luren i örat på mig. Jag hörde att hon viskade något men inte vad så jag skickar och jag citerar smset:
*viskar* Vad sa du?
Nettan berättade oxå att hon höll på att garva ihjäl sig och hade yttersta besvär med att inte göra för mycket oväsen.
Jag vet inte hur, men tydligen hade jag lyckats med att komma på ett sätt att viska genom sms.......

Svenska melodifestivalens final var tydligen i full gång och jag mins att jag satt på Wiljan med personalen och tittade på detta. Eller nej, är inte så förtjust i denna tillställelse om man inte får titta på det med vänner, dricka lite och mobba ut bidragen för allt som existerar. Så jag har för mig att jag satt o sydde eller läste och DOM tittade på det. Min hatartist Carolina af Uggla (eller vad hon nu heter) höll på att vinna och när vinnande bidraget anonserades skickades ett sms ut över himlanätet
Tack för mitt liv, mitt lugn och mina trumhinnor att det inte blev snälla snälla

Och helt apropå mitt i natten fick hon ett sms, som löd helt enkelt:
Guldfiskar studsar inte
Dom som undrar nu så är det ett emperiskt påstående inte ett filosofiskt.

Hemma

Hemma i lägenheten efter en långhelg hos mor o far i Torhamn. Hade det trevligare än vad jag har haft det på flera år. Inga större gräl alls, att dom fortfarande tror att jag är samma person som tidigare fast jag inte har varit den människan sen jag var tonåring, det får jag väl tåla ett tag till. Och att dom tycker att jag pratar alldelles för mycket och har ALDRIG något att säga, inte ens när jag själv tycker det jag säger är viktigt. Visst, jag babblar på, men vad förväntar dom sig när jag är hemma hela dagarna utan att ha någon att prata med direkt. Inget jobb, eller skola eller något annat. Man samlar på sig en himla massa. Och jag vill ju berätta så mycket om robert och vad vi planerar. Men det intresserar ju aldrig dom. Och det går ju inte att prata med dom på fonen för dom vill ju lägga på efter 3 min (jag har räknat ut att vårat LÄNGSTA samtal detta året, sen jag skaffade min mobil, har varit 3 och en halv minut långt. Och det är ALLTID dom som vill lägga på först)

Nej nog om negativiter. Jag har haft det JÄTTEBRA! Och avskedet var fantastiskt. Mamma sa tillochmed själv att hon hade haft det jättetrevligt och jag var mer än välkommen så snart som möjligt igen. Och hon verkade uppriktig, mamma kan inte luras alls, när det kommer till något överhuvudtaget. Har aldrig kunnat. Vilka minnen jag har från att dom försökte lura mig som liten på första april. Och mamma försöker hålla sig för skratt, men misslyckas brutalt. OK! Hon gör inte ett ljud, men hon skakar som en asfaltsuppbrytare.... Men jag var ju så liten (4-6 år? så jag förstod ju inte vad det var. Så jag gick ju på skämtet såkklart....

Jag ser nästan fram emot nästa gång jag ska ut, men då är jag nog förhoppningsvis inte själv....

PLUGG!!!

Robert kommer inte hem som planerat :´(
Men det är ok, för han har fått tillfälligt jobb, så det är 100%igt säkert att han kommer åtminstånde till mitten på november. vilket är ju bara några veckor till. Det här datumet var ju bara prellimenärt. Men nu är det ju hundra att han kommer då....
Men han ska fortsätta söka jobb, framförallt här i k-na, men annars lite överallt. Det prellimenära jobbet är i gbg btw, för hans plastmamma om jag förstod det rätt. Min kära plastsvärmor...
Men i och med detta så innebär det osäkra timmar och mycket pendlande för vi vill spendera så mycket tid som möjligt i min lägenhet för att få lite tid för oss själva iom att vi ska bo hos svärfar medans vi är där uppe.
Så då började jag undra hur det ska bli med praktikplats för mig... För jag vill ju vara med Robert så mycket som möjligt (konstigt va?) och en praktikplats låter lite omöjligt fram tills han har fått stadigt jobb och vi har stadgat oss på EN plats. Om vi inte vill spendera vardagarna ifrån varrandra (och den möjligheten existerade inte ens, varken hos honom eller mej när jag nämde det). Så vad ska jag göra då? JOOO!!! Jag mår ju ganska bra nu och mitt mål i livet just nu är ju att börja plugga på högskolan, men iom att jag blev sjuk på gymnasiet fick jag aldrig mina slutbetyg, fick ju bara samlat betygsdokument. Så jag behöver ju plugga upp lite ämnen, inte så många men ett par eller tre st. Och nu mår jag så bra att jag känner att jag kan ge mig på något som jag bävat över, för jag har den perfekta läraren.... MATTE B!!!! Robert favoritämne är ju matte och han pluggade ju A,B,C,D och E i gymnasiet och fick MVG på allt. Senare i usa har han ju pluggat ännu svårare matte, RIKTIGT svårt, och har bara fått A:n i det. Vilket är oerhört mycket svårare att få än ett mvg på sveriges högskolor och universitet.
Så att börja plugga ämnet jag bävat över så länge med robert som lärare låter klippskt i mina öron. Andra ämnen på G är kulturhistoria B, Svenska B, Litteraturhistoria, Konsthistoria, RELIGION, absolut FILOSOFI, och en massa annat. Kanske även design eller något liknande.... Men jag har ju speciell stil, både när det kommer till kläder, möbler etc.... Så jag hoppas inte i så fall att dom vill att jag ska vara mainstream, för då får jag nog ett ig....
Jag var ganska duktig på matte i högstadiet och matte A kommer jag inte ihåg att jag hade några problem med, men sen kom matte B och jag fattade nada!! Min syster drillade med mej men det gick bara inte. Jag FÖRSTOD helt enkelt inte. Så jag bildade en mental spärr för matte och påstod vart jag än kom o gick att jag sög på matte. Jag vågade inte ens ge mig på dom mest enkla mattetalen, för rädsla att misslyckas. På skoj, utan att det någonsin känts jobbigt så har han övat lite mattetal med mig, lärt mig lite trick. För så slet jag upp miniräknaren när jag bara skulle lägga ihop 7+6. Men inte längre. Härromdagen så imponerade jag tillochmed på honom med att komma på ett för mej nytt räknesätt, som underlättade det för mig, på egen hand. Han påstår att jag "have a nack" för matte. Ett sinne, naturligt begåvad.... Nu gångrar jag och lägger ihop hur höga tal som helst i huvudet och tycker tillochmed det är roligt, jag letar tom efter tal. Räkna ut saker så som "hur många timmar blir det på ett år om jag gör denna saken x antal sekunder, x antal ggr per dag"... Skitkul.
Ska prata med min kontaktman Annelli idag och se vad hon tycker. Tycker hon det är en bra idé så ringer jag försäkringskassan idag eller i morgon....

Varför dricker man??

Varför dricker man egentligen?
Är det för att komma undan vardagen?
Eller för att få den där speciella känslan?
Man går hem en fredag efter en lång
Arbetsvecka och tänker: ”Fan, vad gott det ska
Bli med en grogg/öl.
Vad är det som gör denna folksjukdom?
Festande eller avslappning heter det i folkmun.
Men är det då inte hemskt att man inte kan festa, njuta
Eller slappna av utan alkohol.
Jag ser hur mina vänner häller upp grogg
Efter grogg. Vilket resulterar i tomma ögon på hjärnlösa dockor.
Varför försätta sin hjärna och kropp i detta tillstånd? Det måste
Väl finnas andra sätt.
Vi är uppväxta med det. Det anses som normalt. Suttit med
Och lyssnat på dåliga snappsvisor om olika sjungande könsdelar
Och visor som trycker på att man ska dricka så mycket som det går
På så lite tid som möjligt annars får man inget alls.
Vi har dom flesta av oss sett dom
Vuxna människor som vi sett upp till och förlitar oss på irra runt och skråla halsen av sig med låtar om en höna plågad av en kåt tupp. Ska detta vara våran förebild? Ja, ja,,, ska vi förebrå dem? Äh, det är lika lätt att ta sig en sup och glömma det hela

Sammanställningen av förra veckans enkät

Här kommer sammanställningen av förra veckans enkät:
5 stycken röstade (inte bra)
och av dom så var det

3 stycken som tycker min blogg är rolig
1 tyckte att den var idiotisk
4 intelligent
1 tråkig
2 givande
3 skapar känslor
1 ger en ingenting
2 allternativ
1 ordinär
3 flummig

jag kan förstå verkligen att någon läser bloggen om den är idiotiskt, för då är det roligt att läsa om idiotierna personen skriver. Kanske även om den är tråkig, för man kanske kan ju få information om människan som man kan ge tillbaka över. Men om den ger en ABSOLUT ingenting, så förstår jag verkligen inte varför man läser den.

Tack alla som röstat, ni förtjänar en ros. Även ni som röstat negativt, för ni rekognicerar mig iallfall. Värsta som kan ske en människa är att bli totalt ignorerad.

Glöm inte att rösta på nästa.

It is in humans nature to fear what they don´t understand

Jo, det stämmer nog väl.
Det är i människans natur att rädslas vad dom inte förstår. Vi fascineras dock oxå av det.
Vi räds så mycket saker som vi inte förstår, framförallt av det onaturliga och oförklarliga. Vi har sett det så många ggr på film, ett alienskepp landar på jorden och OMEDELBART blir det attackerat. Utan att vi vet deras uppsåt. TÄNK om dom är onda och ska förgöra oss? Ja, tänk. Men tänk även om dom kommer för att hjälpa oss, lösa svåra problem som svält, törst, krig etc. Borde vi istället inte öppna våra armar och välkommna dom, fast med i baktanken ha att dom kan vilja oss illa. Det är så¨jag bemöter nya människor. Jag ger dom chansen att behandla mig väl, fram tills jag vet om dom gör detta så är jag reserverad. När jag väl upptäcker att dom vill mig väl, så öppnar jag mitt sinne och blir mig själv. Blir jag dock sviken så lämnar jag dom, om jag inte måste ha kontakten kvar med dom, så som vissa familjemedlemmar, partners till vänner samt andra som måste finnas i mitt liv för att jag ska kunna leva ett sånt normalt liv som möjligt. Men med dessa Så är jag bara ett skal. Det vet ni som har umgåtts med mig och sedan dessa människor jag inte litar på. Robert blev chockad hur anorlunda jag var, han kände inte igen mig alls. Jag är i vanliga fall en glad tjej, full med humor och skratt. Aldrig rädd för att säga det jag tycker och tänker, tom säga lite för mycket ibland. Men det är jag. Jag vägrar hålla tyst. Men med dessa människor var jag verkligen ett skal. Jag var tyst, skämtade aldrig och sa ABSOLUT ALDRIG vad jag tänkte när något kom på tal. Varken positivt eller negativt. Tyvärr så flyger mitt riktiga jag fram genom muren men VARJE gång har jag fått ångra detta intensivt, som den gången jag berättade om mitt drömbröllop. Har inte gråtit så hemskt på länge.

Något annat som skrämmer människor bara för att dom inte förstår det är ju absolut religion. Alla religioner som man inte förstår skämmer massorna. Alla ovanliga, utanför normen, anses onda. Man bryr sig inte ens om att ta fram fakta om det, utan man bara antar eller ta den lilla informationen man får från media (som ofta är felaktig) eller gör lösa utdrag från hemska historier från människor. Varför bryr sig inte människor om att berätta det positiva med en religion, utan bara tar hemskheterna? Jo, för att man inte känner något direkt till om det och tar extremisterna som exempel. Extremister finns det inom allt, och det är ofta dom som kommer till ytan, för dom uppmärksammas av media. ALLA vegetarianer hatar alla som är djurätare, eller hur? Hoppas ni som läser detta inte tycker så. För så är det verklgien inte. Varken jag eller Robert skulle tänka oss att försöka övertala någon att bli vegetarian. Om någon frågar så berättar vi mer än gärna om det, men aldrig övertala. Om någon ska bli vegetarian ska det vara av deras egna fira vilja. Jag säger att jag är häxa och automatiskt så tror alla att jag håller på med ond magi och tillber satan. Hmpf, i min religon finns det inte ens en satan, en djävul. Ingen som är mer ond än god. I min religon så är alla gudarna precis som människor, ingen är ond eller god utan alla är svartvita. Sen, precis som med människor, så finns det dom som är lite mer omoraliska, dom som tror saker som andra inte håller med om (som tex att krig är bra), som är lite mer egoistiska. Tja, ni känner människor, ni vet alla brister mänskligheten har. Precis samma brister har mina gudar och alla är lika skilda som varje mänsklig individ.
Alla satanister offrar djur.
Alla muslimer förtycker kvinnor.

Vi hör talas om extremister och tror automatiskt att alla är såna som är utanför den svenska normen, trots att om dom får en familjemedlem som tror, tycker eller håller på med något som dom hört talas om, och beter sig raka motsatsen mot vad dom hört. ÄNDÅ är alla vegetarianer, muslimer, rollspelare, häxor extremister.

Självklart finns det undantag här med. Det finns normala människor som inte tror att alla är extremister. Dessa människor har öppnat sig inför verkligeheten och lyssnat på ÄKTA människors historier, läst på och bildat sin egna äkta uppfattning.

Jag hade en kvinnlig vännina som växte upp i en normal, svensk, kristen familj. Men i vuxen ålder konventerade hon till islam. Hon började bl.a. be mot mecka och klä sig i slöja. Hon förklarade för mig att det var inte så att muslimer inte vill att kvinnan ska visa sitt hår av samma anledning som att andra människor inte vill visa sina könsdelar. Håret är heligt och ska endast visas bland äkta makar samt sin familj. Det låter vettigt i mina ögon. Dom flesta muslimer har samma moral som kristna. Men även här finns det extremister. Dom tolkar koranen på sitt egna sätt och det blir fel i slutändan. Men det gör även kristna. Finns det inte frireligösa kyrkor som vi tycker gör fel?

Vi läser skräckhistorer i tidningen om rollspelare och lajvare som inte kan skilja fiction från verkligheten och hur dom går ut och dödar människor för att dom tror att dom fortfarande är i äventyret. Andra "skräckhistorier" (enligt mig inte skräckhistorier) är hur man fastnar i det och låser in sig och spelar dygn och veckor i sträck och kan inte hantera den vanliga verklighetens vardagsliv. Sanningen är den att det är ytterst få människor som detta händer med. Vi pratar om 1 på tusen som börjar rollspela och lyckas hitta så många människor som det behövs för ett rollspel som vill spendera ALL sin tid med detta är ytterst avlägsen. Visst, ok. Vi spelar ganska många timmar i sträck. Ofta mellan sex och åtta timmar med en paus för mat. Och spelar man en kampanj så kanske det blir en gång i veckan i tre till fyra veckors tid. Men ofta så dröjer det ett par veckor, kanske mer, mellan rollspelen. Är detta så konstigt? Hur mycket tid spenderar vi inte framför tvn, döva drönare avskärmade från verkligheten. Här intergerar vi med verkliga människor och verkligen umgås, istället om man skulle titta på en film och sitta tillsammans och knappt säga ett ord till varrandra. Man kan träffas ett gäng och se en eller två filmer och så går man hem och inser att man knappt utbytt tio ord med varrandra. Hade det inte varit lika bra att se filmen ensam och sen träffa sina vänner för att verkligen UMGÅS?
Genom mitt liv har jag träffat på MÅNGA rollspelare och lajvare, framförallt i livet men även genom nätet och ingen, jag upprepar INGEN har mött ett av dessa extremfallen. Den som leder rollspelen eller lajven känner ofta personen som börjar väldigt väl eller om inte så hör den för med den/dom som föreslår människan om personen som vill börja och gör en uppskattningsvis psykologisk profil. Om personen visat tecken på besatthet, våldsamhet, verklighetssvårigheter etc tidigare.
BTW något som ALDRIG får förekomma i ett rollspel eller lajv är ÄKTA våld. Då blir personen utkastad utan pardon och chansen att komma med i fler såna saker förminskas oerhört.
Sen kan jag absolut hålla med om att om en ungdom visar tendenser till besatthet i tidig ålder så ska man vänta ett par år tills som har mognat. Bara för att vissa är redo vid en viss ålder betyder inte det att andra är det.

Något som vi oxå inte förstår och räds är ju vampyrer, varulvar och andra "creaturs of the night". Men varför egentligen, dom gör ALDRIG (med verkligen ytters få undantag) ett av dom värsta brotten som finns enligt mig. Att skada sin egna sort. Dom jagar heller aldrig för nöjes skull. VI däremot, människan. drar oss inte för att göra någon annan människa illa. För girighet, svartsjuka eller bara ren underhållelse. Jag pratar bara om att döda, man kan skada andra på andra sätt som är minst lika hemska. Sexuella trakasserier, utpressning, våldtäckter, mobbning, media pressar oss dagligen till att vi ska vara så perfekta som möjligt, vilken ingen människa. Det hemska är att många inser inte att dom gör detta ens. Att konstant fråga vad för färg man har på trosorna, är verkligen sexuella trakasserier. Flickan som får denna frågan kanske inte vågar eller kan säga ifrån. Och även om hon skrattar så dör en del av henne inuti varje gång hon får frågan. Alla tjejer, oavsett ålder, oavsett land och kultur jag har frågat, har tyckt detta skulle vara oerhört fel och anser det absolut vara sexuella trakasserier. Jag har frågat dessa kvinnor detta under olika sammanhang, intima samtal, fester, öppet över internet, tillochmed på gatan "undercover" som journalist för någon okänd tidning... Alla, och jag menar ALLA, utan undantag har tyckt detta vara fel. Man kanske borde tänka lite innan man handlar.....

Så tänk efter innan ni tar ställning till saker eller handlar. Skulle du vilja bli behandlad annorlunda bara för att du TÄNKER annorlunda? Vill DU i så fall bli behandlad som extremisterna? Prata och lyssna på människor som verkligen vet, är pålästa och involverade i det för att förstå hur det fungerar innan du gör dina antaganden. Kanske dom vet något som du inte vet?

Dags att sätta igång tankeverksamheten

Jaha, för några dagar sen fick jag hem drakar och demoner spelböckerna. Är mest intresserad av verson 5 så det blir den jag koncentrerar mig på.
Det finns hur många förskrivna äventyr som helst och jag har en del nu. Men roligast är att skriva egna äventyr som man leder. Dom första äventyren leder jag, men sen var Robert intresserad av att leda något när han kommit in i det igen. Var ju typ tio år sen han spelade ordentligt. Fast iofs så var det två år sen jag spelade eller ledde ett äventyr. Men det är som att cykla antar jag, det enda jag kände att jag hade glömt var hur man gör karaktärerna (visst, grunderna kan jag) och hur man rullade när man slogs. Men efter att bara ha skummat igenom det så kom jag ihåg precis hur det gick till.

Jag har fått oerhört bra kritik för hur jag skriver och leder mina äventyr. Dom ska tydligen vara spännande, actionfyllda, ovanliga äventyr med en otroligt stor portion humor. Fast humor är lite av mitt trademark, så utan humor hade det nog inte varit ett äventyr av mig. Fast dom bästa skratten kommer aldrig av förskrivna skämt, utan det kommer improviserat. Ett av mina äventyr slängde jag in (helt oplanerat) en massa citat från achmed the dead terrorist. Typ, "hello! I´m lindsey lohan!!", med just den rösten han gör och andra roliga saker. Gud vad roligt. Och det var även där jag myntade uttrycket pedofilpojke... heheh.

En annan rolig historia är dock inte när jag själv ledde ett äventyr, utan spelade. Var nog första eller andra ggn jag spelde DoD för jag hade inte riktigt koll på hur det fungerade.
Jag hade något som kallas eldfrände. Tydligen, så tålde jag att vidröra eld, men det var allt. Jag och mitt ex började våldsamt slåss i ett liiiitet tvåmannatält. Vi glömde hela tiden storleken på det lilla tältet så vi gjorde moves som skulle vara omöjliga. Typ så drar jag fram pilbågen och försöker skjuta honom och han tar fram en stor tvåhandsyxa. Tillslut så SKRIKER jag på vår magiker som är utanför tältet att tända eld på mig så jag kunde hoppa på dvärgjäveln som muckade så och tända eld på satansynglet. Det roliga var här att spel ledaren satte på ljudinspelaren på sin mobil i hemlighet efter vi slagits en stund och spelar in en lång stund. Och så klart så prickar han in när jag skriker "TÄND ELD PÅ MIG FÖR FAAAN!!". Och jag skriker verkligen, HÖGT. Tja, han tänder eld på mig, nej, inte på mig. Han tänder eld på tältet vi är i. Men jag tål ju eld och Denta gav sig inte alls. Det slutade med att vi slogs i TVÅ HELA REAL TIME TIMMAR med varrandra. En stor del i det brinnande tältet.

Att rollspela med mig involverar alltid att man skrattar så man ramlar ner på golvet, eller åtminstånde får kramp i magen mint ett par ggr i kvällen av skratt.

Så i helgen, när jag ändå är hos mor o far och har en massa tid att slå ihjäl så ska jag börja skriva på ett nytt äventyr så vi kan börja rollspela när robert kommer hem.
Har några in mind som jag ska fråga om dom vill vara med.


kyss

Stenfigurer

Som ung så såg jag en film som jag blev djupt förälskad i. Den hade magi, forntiden, nutiden, science fiction, relationer, spänning och en stor portion humor. Jag la inte mycket mer energi på den, för det var tiden innan jag upptäckte internet och sedan har den fallit i glömska. Har väll tänkt på den ibland, men inte så intensivt så jag tänkt tanken på att söka information om den.
Surfade runt idag och letade inte efter något speciellt. Sökte efter Duck Tales på wikipedia, för jag såg det hos nettan i julas. Sen kunde man klicka vidare på fler disney serier. Jag tänkte att det skulle vara roligt att se sig lite om efter dom gamla serierna som man såg som barn, så som darkwing ducks, bumbibjörnarna och andra traditionella, nostaliska serier som jag växte upp med och betydde mycket för mig som barn. Och där lös det ett ord (eller namn, vet inte hur jag ska lägga fram det), och det var: GARGOYLES. En rysning gick genom hela kroppen för jag tänkte på min gamla favoritfilm, men tänkte att det kan omöjligt vara det. Den var för mörk, för otäck etc för att vara en disney animation. Men såklart kunde jag inte låta bli att klicka på det. Började läsa lite lätt, och till min facination så kände jag igen namnen. MEN... Det var ju bara en film. Sen stod det att Gargoyles aldrig hade släppts på tv i sverige (antar att det var JUST för att den var inriktad till tonåringar och vuxna, och i sverige ska ju disney alltid vara så sockersött etc. grrr.) Men dock hade en långfilm som var från dom 5 pilotavsnitten, otroligt nerklippta stod det. Läste vidare och det VAR verkligen dom figurerna jag idoliserat som ung. Goliath, Brooklyn, Lexington, Broadway, Bronx, Hudson och min stora idol Demona.

Serien handlar om en klan av nattliga varelser kallade Gargoyles, som förvandlas till sten på dagen men lever ett intensivt liv på natten.

Så det stora projektet nu är gargoyles....

"One thousand years ago,/Superstition and the sword ruled.
It was a time of darkness./It was a world of fear./It was the age of Gargoyles.
Stone by day, warriors by night,/We were betrayed by the humans we had sworn to protect,
Frozen in stone by a magic spell for a thousand years.
Now, here in Manhattan, the spell is broken, and we live again!
We are defenders of the night!
We are Gargoyles!"

Välsignad av en förbannelse

När jag tittar ut på världen genom fönstret,
tittar den tillbaka och ger mig fingret.
Antikrist bråkar jämnt och ständigt
och fungerar aldrig som hon ska.
Tiil och med karisma ser ut att få ett
nervöst sammanbrott, när jag kommer på besök.
Människor som går i kyrkan vill inte prata med mig mer
Och även min fästman verkar att få en hjärtattack
närhelst vi pratar.
Jag har otur vart jag än går
jag verkar vara välsignad med en förbannelse
Min pojkvän hatar mig för att jag är klumpig
och sabbar allt som finns omkring.
Bussen jag väntar på kommer aldrig i tid
Till och med min husdjurs-sten bengt verkar vilja flytta
så fort jag kommer in i rummet.
Såklart så halkar jag på dom fallna bladen på marken
fast det inte har regnat
Sidorna i boken rivs ut av min hand
Och där åkte ännu ett glas ner i golvet
Månen gömmer sig när jag ser upp på den
och min dansande anka vägrar gå igång.
Balkongdörren slits upp av höstvinden
och där var jag tvungen att laga ett fönster
För ett tag sen så slog jag en kullerbytta baklänges
när min datorstol gick sönder.
Jag kan inte ens njuta av ett glas vin, för inga pengar har jag
Dags att bara dra täcket över huvudet


Tack Jimmie till grunden....

Jessi skriver om julen

Underbar är hon. Jessi, som skriver om julen och får mina tankar ditåt. Jag håller ju med henne fullkomligt att det är alldeles för tidigt med tomtar och dylikt i affärena nu. Men det är nog dags att börja tänka lite ditåt, börja planera.

Robert och jag har bestämt att vi ska några helger, typ andra advent, ha julpysselhelg. Vill ni vara med någon dag så är det bara att meddela. Det är helt ok. Vi ska tillsammans baka pepparkakor, lussebullar och annat gott. Lite gott bröd måste det ju bli oxå. Sen så ska vi göra julgodis, lägga in sill. Göra julsnaps och hemmagjord glögg. Klippa och klistra julpynt. Jag vill VERKLIGEN göra en julgirlang i krepp. Det har jag önskat länge. Har ni mer tips som man kan göra för julpyssel? Skicka gärna.

Vi ska ABSOLUT ha en julgran. Det ska vara en sån där fin kungsgran. Och den ska bara smyckas med rött och med silver. Och i toppen ska det inte vara någon stjärna, det ska vara en spira. Helt klart. Och enligt traditionen så är det mannen i huset som ska sätta upp den, men tillhörande traditionen är även att jag ska tjabba och bråka (på skoj såklart) om att JAG ska få sätta upp den. Jag ska leta efter riktigt bra argument i år när det är Robert jag tjabbar med och inte pappa.

Julhelgen kommer nog (öppet för stora förändringar) se ut som så att vi åker upp till gbg och firar hans födelsedag helgen 18-20 december eller kanske några dagar tidigare iom att vi måste dela oss på två familjer. Allt beroende på om man får ledigt. Gubbe blir han måste jag ju tillägga.... Hem i tid till den 21 så man får gratulera nettan, en dag vardag och sen är det den 23 då stora julförberedelserna kommer igång, jul"skinkan" (lax eller kålrot) ska glaseras, rulla den rökta laxen, lisglynsglöt ska kokas, Julgranen ska upp och pyntas samt hela hemmet ska pyntas, julgardinerna ska upp och dukarna fram. Sen till min helt egna tradition som ska börjas detta året. Bloggen ska julmodifieras. Ändra bakgrund etc så det blir julig. Funderar även nu när jag tänker på det om man ska göra iordning den till halloween... Men bara i någon dag så. Till julen så ska den vara julinriktad ända fram till tjugondagknut.





Kyss

Äventyr i natten

I natt så kom Krister och hämtade mig vid ett-tiden och så begav vi oss av. Han jobbar ju med att leverera tidningar mitt i natten och på tidiga morgonen och han har frågat länge om jag velat följa med. Jag har alltid sagt "raincheck" för att vara med Robert istället, men nu kände jag att jag fick allt tacka ja. Jag ville ju verkligen. Och för Robert gjorde det inte så hemskt mycket, han fick chansen själv att göra det som han har skjutit upp.
Vi åkte till hans jobb och började packa in tidningar i (den stora?? lilla?? i mina ögon var den stor) och så begav vi oss runt kvart över två tiden. Först till Ronneby och Kallinge. Tillochmed jag fick hjälpa till lite så jag fick känna mig nyttig. Men för det mesta satt jag i bilen medans han leverade tidningarna. Vilket var helt ok, jag förstod att han inte ville jag skulle röra till systemet. Jag hade nog lärt mig systemet ganska kvickt men tiden att lära mig fanns inte och så var det ju inte riktigt nödvändigt.
Tillbaka till K-na och det kurrade redan i min mage och vi hade typ en och en halv timme kvar att spendera innan nästa tidningarna skulle hämtas upp. Jag hade för mig att subway hade öppet till fyra på fredagarna. Vi körde dit och så var det ju såklart stängt. Vi kikade hur dom hade öppet och då hade rört till dagarna, DET VAR JU LÖRDAGAR DOM HADE ÖPPET TILL FYRA!! Jag föreslog michells och han tyckte det var en bra idé och dom viste vi ju säkert hade öppet. Så vi begav oss dit och beställde. På skylten så såg det ut att vara mycket mat, men trotts det så var det skyhöga priser. Vi fick in maten och jag trodde inte mina ögon. Det var den minsta potion mat jag sett i hela mitt liv. Jag hade beställt en kebabtallrik, det var snarare en kebab ansiett med mer sallad än pommes och köttet gömde sig under grönsakerna. FRUKTANSVÄRT besviken för det var väldigt dyrt. Och man blev långt från mätt.
Klockan är halv fem på morgonen och vi är tillbaka på hans jobb för att hämta fler tidningar. Och efter en stund är vi påväg till Växjö. Jag sörjde lite att vi var där så sent på natten, hade det varit på dagen så kunde han ha slängt av mig på sjukhuset och så kunde jag tagit tåget hem efter jag besökt Johanna.
Vi skojade och skrattade och hade jättekul och pratade MASSA gamla minnen. Jag menar vi har känt varandra sen vi var ungefär 13. Ojsan, det är ju tio år nu när jag tänker efter. Vi har varit ihop X antal ggr och allt roligt vi har gjort går inte att räkna på händernas fingrar om man så hade tjugo händer. Jag menar båten, åååh båten.

Det var längesen nu så nu vågar jag berätta om det för min familj. Men jag var inte gammal. Runt 15 till åldern. Klockan är sent på kvällen, kanske runt elva. Mamma och pappa är iväg och ska inte komma hem försen middag dagen efter. Cassie, min underbara hund, låg och slumrade i sin korg och jag hade ASTRÅKIGT. Ville göra något roligt. Telefonen ringer och det är Krister, Björn och Nane som vill att jag ska komma till dom i Trummenäs i en båt dom lånade av nanes föräldrar, en bra bit därifrån jag bor. Jag förklarar att jag kan inte ta mig dig för mamma och pappa är inte hemma. Och ingen annan kan hämta mig heller för den delen. Dom undrade om jag inte hade någon släkting som kunde köra, jag ringde till mamma och pappa och frågade men dom sa att även om någon kunde skjutsa mig så fick jag inte åka. Det var alldeles fö sent på natten. "skitsnack" tyckte jag på den tiden. Nu när jag mognat så inser jag oxå att det var det för en 15 åring som var hemma själv och ingen kunde hämta mig OM något hade hänt. Jag hade förbjudit mig dotter detsamma. Klockan började dra sig mot halv ett tiden, och Björn svarade den här gången, innan hade det bara varit Krister som svarat, fasten jag pratade med alla tre lika mycket. Njaaa, kanske inte nane så mycket för han är så blyg och vi kände varandra inte så väl på den tiden. Björn och Krister gick ju i samma årskurs som mig på högstadiet. Björn skrattade och sa att dom fått tag på en moped och Krister den galningen var påväg ut till Tohamn för att hämta mig. Han skulle vara där om en timme kanske (det tar ungefär en kvart med bil). Jag fick panik. Kastade in mig i duschen och valde sen kläder en stund. Det var på tiden jag var så oerhört bekymrad om hur jag såg ut. Alltså, utöver normalt.... Sminka sig, parfymera sig, lägga upp massa mat till cassie så hon inte skulle hungra. Ut och kissa Cassie, nytt vatten i skålen och sen hörde jag moppeden brumma utanför.
Och visst var det Krister alltid. Med en skruttibangbang moped. Lyset var sönder så han fick hålla en ficklampa framför sig för att se något. hihi. Och så begav vi oss ut i den mörka högsommarnatten. Och allt man kan göra på en liten moped lyckades vi göra, hihi. Vi tillochmed stannade för att "kela". NEEEJ, inget sex. jag lovar. Men lite grövre än bara kramar dock.... Det var fantastiskt så mitt ute i natten. Jag kommer så tydligt och väl ihåg vindarna. Man kände verkligen där det var kallt och där det var varmt. Det kunde vara hur kallt som helst ena sekunden och nästa så skakade man av köld. Eller nej, inte riktigt. Krister är en lika bra kamin som jag. Väl framme i trummenäs, bjöd dom mig på öl men jag ville inte ha. Dom hade inte så många heller och det var bara folköl så jag var ju aldrig orolig att dom skulle bli för berusade. Hade jag känt det så hade jag nog vänt om hem, gått om det så hade varit det. Vi satt på brygga, på båten, i båten och skojade och skrattade och lekte lekar och hade asroligt. Rätt var det var så fick Björn för sig att bada mitt i natten, men såklart hade han ju inga badbyxor med sig, men han tvekade inte en sekund utan kastade alla kläderna och hoppade kanonkula i vattnet och skvätte ner hela mig. Dyngsur som jag var (ok, jag överdriver lite nu... hihi) så gick jag in i båten och la mig och drog en filt över mig. Jag var inte trött, men jag frös lite. Strax så kom Krister och vi kelade, strax efter det kom BJÖRN, iskall och kröp ned under täcket. Tur som det var så hade han tagit på sig kläderna igen annars hade jag inte tillåtit det. Jag hade vägrat. På den tiden hade jag liiiite gränser iallfall. hehe. Vi låg och kramades alla tre (även här blev det inget mer. svär på Hecate) medans Nane, blygisen var utanför och gjorde vad han nu gjorde. Höll utkik eller så. Jag tror vi måste somnat eller så men det började bli riktigt ljust och jag sa att nu måste jag komma hem snart för jag måste vara i god tid hemma innan Mor och Far kommer hem. Sagt och gjort och krister och jag begav oss igen. Hemresan är inte ett lika starkt minne som utresan. Jag vet inte riktigt varför. Kommer bara ihåg att vi åkte i morgonljuset men det är allt lixom.
Väl hemma så städade jag lite, fast iom att jag inte varit hemma så hade jag ju inte hunnit stöka till lika mycket som vanligt. Ut med Cassie igen och sen vad jag henne en godisbit som tack för att hon fått vara hemma själv några timmar.
Mamma o pappa kommer hem lite tidigare än beräknat, jävla tur att jag sa att vi skulle åka när jag gjorde det. Men jag kände att jag var så trött så jag höll på att svimma. Det var tiden innan jag blev riktigt sjuk och spenderade all tid i sängen och gå o lägga sig mitt på dagen på den tiden var ju en omöjlig tanke. Och dom hade säkert misstänkt något, iom att jag tjatat så om att få åka iväg mitt i natten. Detta var ju oxå på den tiden jag ÄLSKADE att ligga på stranden och bada oxå (nu hatar jag det, men det kanske kan vara roligt att göra det med Robert till sommaren. Har inget minne av någon älskare som följt med mig till stranden bara för att ligga oh löka). Jag begav mig till lilla strand och la mig och DÄCKADE av trötthet omedelbart i bikinin. Jag somnade på mage och sov i många timmar i högsommar solen. Hm, vaknade av att det sved på ryggen. JAG HADE BRÄNT MIG SÅ IN I HELVETE!!! Jag har aldrig direkt använt sololja, framförallt inte på den tiden jag VILLE bli brun. Nuförtiden använder jag det med riktigt hög "vaddetnuheter". Resistans?? Äh, ni vet vad jag menar. Jag gör allt för att inte bli brun.
Ja ja, somliga straffas omedelbart. Men det var ett straff jag tog emot med glädje.
"lyckliga dagar, är som ett kärleksland"

Jaja, tillbaka till natten. Eller vänta nu, nu är det ju morgon. Jo som sagt så skojade vi och skrattade. Och i och med allt vi genomlevt så skojar vi och skrattar väldigt mycket om sex. Men till skillnad från vissa andra så när jag kände att det blev för mycket och det blev lite obehagligt så slutade han helt enkelt och backade några steg till där det var ok. Robert ringer klockan halv åtta på morgonen, klockan är halv två oss honom och han ska upp om tre och en halv timme. Han berättar att han inte har sovit för han inte kunnat somna utan mig, och jag blir tyvär arg på honom. Nej, inte arg, inte det minsta. Mera orolig, men det yttrade sig i ilska, ni vet hur det är.... Jag menar, han hade chansen att kunna gå och lägga sig RIKTIGT tidigt och få en hel natts sömn utan att jag väcker honom med mina mardrömmar etc. Jag röt ifrån och slängde nästan på luren i örat på honom med orden "sov nu för fan". Jag vet, jag är inte perfekt. Alla gör vi misstag, framförallt när vi är oroliga. Jag var "arg" en stund till men fick några sms som fick mig att vända 180 grader. Robert skickade och förklarade att han blev ledsen för att jag var så arg och att jag blev så arg hjälpte honom inte alls att somna bättre. Snarare tvärtom, nu hade han det ännu svårare att somna om. Han hade ringt för att få hjälp med att somna med lite vackra ord så som att jag älskar honom och liknande. Jag kände ju omedelbart att han hade fullkomligt rätt och jag ringde upp homom omedelbart och bad om djupast om ursäkt (se, jag kan be om ursäkt när det är något jag tycker jag gjort fel. Tycker jag att jag inte gjort fel så ber jag inte om ursäkt). Jag sa dom vackra orden han ville höra samt slängde in mer kärleksförklaringar som var fullkomligt sanna. Vi la på och allt var ok.

På vägen hem svängde vi in till grillen i Rödeby, där tommy jobbade. Vi snackade och drev med varandra som vanligt och hade jättekul. Klockan är nu runt nio tiden på morgonen. Raggare som dom båda är (jag dömmer inte männsiskor för deras stil eller utseende, fast jag kan driva med det ordentligt) så åkte eddie meduza strax på och sketchen "knulla lisa på spisen" kom ju upp på tal såklart. Inte för inte jag har mitt smeknamn spis-liza.
Jag undrade vad fachinationen med eddie meduza var och dom kunde inte förklara riktigt. Jag suckade och sa att världen blev en mycket bättre plats när han dog. ALRIGHT, om blickar kunde döda säger jag bara.... Från båda två. Jag börjar skratta och bita mig i läpparna, sen klämmer jag fram: "ÅÅÅH, jag vill säga något mycket värre". Krister tittar på mig med "hat" i blicken och säger, så länge det inte handlarom Elvis så. Jag skrattar och säger att då är det bäst att jag håller tyst. Tommy tittar på Krister och säger: "Hon ska väl dra fram något om att man inte kan lyssna på en gammal fet knarkare." Förolämpad som jag blev sa jag med skratt i rösten att för guds skull. Jag har väl inget emot att han var knarkare eller att han var fet mot slutet. Nej nej, den stora frågan lyder, VEM kan lyssna på elvis presley, PUNKT! Sen fick jag springa. Dom jagade ut mig ur kiosken. Men jag fick komma in strax igen.

Hemma igen vid kvart över elva på morgonen. Ringde Robert och pratade med honom tills han var tvungen att åka. Men vi kände båda två att vi ville prata igen så jag ringde honom på mobilen så pratade vi tills han kom fram till jobbet, eller tja, en liten stund tidigare la vi på. Jag däckade, men vaknade vid fyra för att klockan fem skulle jag vara hos min kära syster på middag. Men jag hade en sån fruktansvärd huvudvärk och lederna värkte värre än någonsin, så jag fick ringa och säga att jag inte kunde komma. Det var helt ok, det förstående kvinnan som hon är. Så vi bestämde att vi skulle träffas i morgon istället.

Ja vid min gudinna vilken underbar natt. Förutom det faktum att man saknat ihjäl sig efter Robert. Men roligt har jag haft. Bara måste göra om det snart.

puss på nästan alla där ute