Min, om ungefär en vecka, officiella sambo, är en före detta nationalsocialist. Idag är han emot allt som har med rasism, nazism och fundamentalism att göra med. Detta efter flera års erfarenhet och lärdom. Han var med NSF (nationalsocilialistisk Front) en gång i tiden men tar allt avstånd från detta idag. Idag när han ser filmer och dokumentärer om detta så far han så illa att han gråter eller behöver stöd från sin flickvän (mig). Han har väckt mig flera ggr från en kär sömn för att han behöver ngn som tröstar honom.
Igår gav han mig sin bomberjacka med ett nsf-tecken på och sa med stark röst att jag skulle ta bort märket. Som den textilgalningen jag är så tog jag, som är för mig en självklar sak man ska ha i alla hem) min uppsprättare. Jag sa dock att det kanske kunde vara så att han gick tillbaka till denna fruktansvärda ideologin. Så sa han att ta sönder det men ändå att det skulle vara intakt. Jag skar lite hack i den. Då påpekar jag igen att det är ju ändå inte så omöjligt att sy tillbaka även i detta tillståndet. Då sa han att jag skulle helt och hållet ta bort S:et som var i mitten. Sagt och gjort.
Många påstår att han fortfarande är rasist med tanke på att han delar en hel del saker på facebook på automatik och vissa saker kan hända är lätt rasistiska. Men som jag sa så händer det på automatik utan att han har seriöst läst igenom texten eller dylikt som han delat. Vissa gör så, deal with it... Men han idag, efter jag sagt åt honom är mera kritisk mot vad han delar. Och det har han nu. Dom som numera säger att han fortfarande är rasist etc känner honom inte. Den som känner honom bäst vore väl den som lever med honom dygnet runt. Det är ju mer eller mindre omöjligt att inte märka om han ens hade rasismen som ett skojprojekt. Där man drar rasistiska skämt eller liknande. Jag känner många fler som gör det och inte menar allvar. Han mera blir stött även att lättsamma skämt inom det området.
När det kommer till rasism är jag väldigt seende. Jag skulle ALDRIG kunna vara ihop med någon som ens hintar om rasistiska tecken för jag själv är så oerhört emot det. Vi pratar ofta om rasism och han berättar om den tragiska tiden i sitt liv då han hade dessa tankar. Han dock erkänner att han tror själv att han hamnade i denna härva tack vare att han var mobbad som ung medans när han upptäckte NSF så blev han accepterad och kände sig delaktigt i en sak. Sen brydde han inte så mycket om vad det handlade om. Efter att han mognade och fick allt fler vänner utanför NSF så insåg han hur fruktansvärd denna organisationen var. NSF kan vara svår att lämna då dom hotar och förföljer "svikare" men han har lyckats.
Idag är jag stolt över att kalla honom min pojkvän. Rasismen är bortblåst till fullo, dock man hör ibland av såna som inte det minsta känner honom att han fortfarande är det. Tack vare hans förflutna och feldelade länkar och texter inom fb så vill man inte lära känna honom för det han är idag. Man vill inte se honom, utan bara idén av den han en gång var och av misstag delar. Prata med honom på djupet och lär känna honom innan du dömer honom för ngt som är så fruktansvärt och ohyggligt som rasism, nazism och facism. Ni där ute som endast tolkar honom för den han är på fb ni är inte längre mina vänner i mina ögon.
Människor kan förändras och måste framförallt ha rätten att få förändras utan att bli dömd för deras förflutna. Även gudarna gör fel, så måste även dock människan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar