Vegetarian

Funderar starkt på att bli vegetarian. Men jag är fortfarande osäker. Än så länge äter jag vad jag vill, men det blir ju mycket vegetariskt för jag älskar vegetarisk mat. Känner bara att jag kommer sakna en del saker som är kött. Julskinka tex. Hm, vad mer som inte går att ersätta? kyckling kommer jag att sakna absolut. Men... är det värt det? Måste fundera på detta.
Och neeeej, jag gör det inte för att Rob är vegetarian. Ni som känner mig liiiite vet att jag funderat starkt på att bli vegetarian sen början av tonåren. Men Robert är ju absolut en drivande del till att bli veggis. Han har aldrig bett mig, eller hintat om att jag skulle bli det. Men när jag nämnde det så blev han glad. Vi kommer ju äta fisk och skaldjur så jag går ju inte miste om musselsoppan, hihi. Och kroppkakor kan man ju göra med svamp. Kycklinggrytan går alldelles utmärkt att byta ut kycklingfilén med corn.... Hmm, jaaaaa. Detta är ju en tanke värd att tänka på. Och iom att Rob redan är vegetarian så innebär det ju inte så mycket svårare bekymmer när vi ska bort, som hem till mina päron. Dom ska ju ändå laga vegetariskt till Robert så då är det ju inte så jobbigt att göra det till mig.

Hur blir det med barnen då i framtiden tänker ni? Vi har pratat om det och vi kommer ge våra barn det vi äter, men begär dom någon gång tex Köttbullar så kommer det vara ok. Dom behöver inte vara vegetarianer bara för att vi är det. Det är självklart deras egna val. Och vi kommer vara stolta och älska dom även om dom blir som kusin rikard, ONLY MEATEATER!! Inga grönsaker eller liknande...

Så är det med religion oxå. Jag är djupt troende Wiccan och Robert är ateist. Trots att jag är djupt troende så vill jag inte att våra barn ska döpas in i NÅGON religion. Dom ska själva få välja vilken religion dom tillhör den dagen dom känner att dom funnit den. Visst, går dom till Wiccanismen så skulle jag bli överlycklig men det spelar ingen roll. Huvudsaken är att dom är nöjda med sig själva och trivs i livet.

Vi har bestämt att våra barn ska få växa upp med ett öppet sinne inför världen och dess mysterier och ta sina egna beslut. Vi kommer dock aldrig att dölja något för dom, inte ens i unga år. Sen kommer vi ju försöka lura i dom saker som jultomten (han finns!!! Jag lovar!!! Pappa klär bara ut sig för att HJÄLPA tomten!!) och påskharen. Men sen finns det saker jag tror på som många "vuxna" inte tror på. Spöken, Andar, Krafter outalade etc. Även här kommer jag inte tvinga dom att tro något, utan låta dom ha ett öppet sinne. Jag ska lära dom att ha ett öppet sinne. Det KAN finnas, eller hur? Vara öppen för möjligheter. Ingenting är omöjligt. Och mer än ett svar kan vara rätt. Bara för att jag tror på min religion så betyder det ju inte att dom andra är fel eller hur?