"Ni som gav mig gnistan, den som tände elden
När jag tänkte smida mitt svärd
Ni ger mig kraft igen
Elden som ni tände, brinner i mitt hjärta
snart är varje känsla förtärd
Er ska jag alltid tacka
stövlarna som trampat
knogarna som knackat
Minnena av dom ger mig mod
Det ger mig kraft igen
Ni som gav mig hatet
Det som alltid brinner
Er ska jag alltid tacka"

Delar från en låt som ger mig mycket nu. Ifrån kristina från duvemåla.

Nej, jag menar inte att jag är en prostituerad. Men syftet med texten är klart. Alla ni som på alla möjliga sätt försökt sänka mig, göra mig illa, trampat på mig, ljugit om mig etc, jag vill tacka er. Det är ni som gjort mig stark. Ni har fått mitt hat att brinna och det hatet har hållit mig levande många svåra stunder. Jag vill inte att ni ska lyckas. Jag står stark.
Tack alla ni som har förtryckt mig, våldtagit mig, spottat på mig, dragit mig igenom leran, spikat upp mig på väggen, skurit mig och försökt få mig att förblöda. Och nej, jag pratar bara inte om mentala saker. Saker som människor GJORT! Inte sagt.... Fysiska saker som har skett.

Tack, ni har gjort mig till den jag är idag och tack ni gör mig starkare varje dag.