Dröm jag hade i natt vilket jag inte kan bestämma mig för om det var en mardröm eller inte.
Det var någon sorts träff som fanns varje år. I drömmen var det lite som på pappas jobbs julbord. Varje år så mördades dom flesta människorna där på dom mest brutala sätt. Dom flesta som jobbade dock på själva företaget överlevde, för att föra "traditionen" vidare. Trotts allt som hände år efter år så fortsatte dom ha träffarna.
Men ett år blev jag drabbad. Det var ingen människa i rätt bemärkelse som gjorde detta. Det var snarare en människa som blev drabbad av att en sorts mask krälade in i örat och det var den som fick en att göra allt det hemska. Jag fick masken i mig, vet inte hur eller när. Men när den började beordra mig så började jag mörda. Och jag fick superkrafter, kunde slita huvudet av en människa på fem meters håll och slänga dom i väggen utan att röra vid dom. Det värsta här var... Var att jag njöt av det. Jag minns drömmen så tydligt. Det var inte länge masken som styrde mig, den hjälpte mig bara med dom där "superkrafterna". Efter första morden, som hände i doldhet så gick jag bärsärk. Jag slet människor i stycken, tittade på dom och dom sprängdes innifrån. Det var blod överallt, jag satte mina tänder i några döda och njöt av det saftiga köttet och blodet som rann från mina kinder medans jag åt av dom. Nu var det bara några få kvar, dom som egentligen var ämnade att leva för att föra det vidare. Masken försökte stoppa mig, men det gick inte. Jag mördarde dom blodigt, skrattande och lyckligt. Det var som att ha sex. Nej, det var bättre. Det var ren njutning. Hela min familj och Robert var där men dom var inget undantag. Även dom blev ett offer av min kraft. Jag minns hur jag sitter över en som jag tror är en tillhörande av mig och sliter köttet i bitar med mina vassa tänder och sväljer stora bitar kött.
Det som gör att jag inte kan bestämma mig för om det är en mardröm eller inte är just det att det var en sån njutning. Jag kände aldrig någon skräck. Det borde ju vara en mardröm, med tanke på just vad som hände. Men den lyckliga känslan när jag vaknade med ett stort leende? Det borde göra det till en bra dröm?
Jag berättade historien för Robert och han nämne att han tyckte vi borde skaffa oss olika lägenheter. Med nycklar till bara en själva. haha
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar