Biblioteket

Ny dröm! Men tack vare att strömmen försvunnit när jag vaknade så är inte detaljerna lika klara. Drömmar är ju som klarast när man vaknar och sen på något sätt flyter dom iväg...

Jag var i ett bibliotek och det var magnifikt. Det var enormt, tre-fyra våningar och varje våning var hur stor som helst. Inga väggar fanns, utan det var bara fönster. Så det var otroligt luftigt och fräscht, men dimmigt och disigt. Borden och stolarna var stora och sen fanns det vissa ställen där det var extremt sköna soffor och fotöljer. Jag minns en blodröd chesterfields-soffa. Utanför ingången så fanns det en staty av en naken kvinna i svart sten omgärdad av långa och höga blad. Bladen var tjocka, ungefär en decimeter där dom var som bredast. Bladen var så täta mot varrandra att man inte såg in, utan statyn såg ut att växa ur buskaget.
Jag hittade några böcker jag ville ha till min nya kurs jag hade börjat. Men jag ville kika i dom lite först så jag tog dom till ett bord. Jag slog upp en bok och började läsa. Men efter en stund hörde jag skrapande klackar och jag vände mig om. Tätt bredvid mig stog en kvinna runt 35-40 års åldern, men ögonen såg äldre ut. Hon hade enormt långt, svart hår och en lång klänning, lika svart som håret. Hon tittade på mig och sa lite otrevligt att här fick vi inte läsa böckerna. Först missförstod jag henne och trodde att hon menade just det bordet. Så jag frågade snällt om var jag fick läsa dom. "Ingenstans" fick jag till svar. Jag tittade frågande på henne. "Ja, men då lånar jag dom" sa jag, för det kunde inte skada. Hjälpte inte boken mig så kunde jag ju bara lämna tillbaka den. "Nej, det får du inte." Det var mycket få människor i lokalen hade jag märkt tidigare, men först nu såg jag att alla stod stilla, som statyer. Dom stod med öppna böcker i händerna och tittandes på hyllorna etc. Precis som om dom fastnat i akten. Kvinnan började bli arg och sa att nu var jag tvungen att gå. Men jag ville verkligen ha dom böckerna, dom var ovanliga och skulle verkligen hjälpa mig. Då blev jag själv förbannad och sa att jag köper dom. La upp typ tio tusen kronor på bordet och tog dom, jag tror det var tre stora böcker, och gick.
Jag kom ut utanför ingången och där stod kvinnan, framför bladen och statyn. Hur hon kommit dit innan mig var en fråga jag undrade, för jag hade gått först. "Du får inte ta böcker härifrån!" Skrek hon. Jag var extra tjurig och sa att jag tvunget skulle ha dom böckerna.
Då, framför mina ögon så börjar bladen, buskaget snurra och virvla runt och kvinnan förvandlades. Håret stälde sig rakt upp och ansiktet började ändra form och började se ut som en korp. Hon fick vingar och istället för skorna kom klor fram. Det enda som verkade mänskligt med henne nu var storleken och hennes ögon. Ögonen var likadana, dom såg ut som en människas, fast dom var röda.
Inte bara att allt detta hände, statyn mitt i buskaget fick liv. Samtidigt som man hörde virvlande och swochande från blanden som snurrande runt runt och kvinnan som skrek kraxande, fast mänskligt så hörde man också tydligt krackelerande. Hackigt och krackande började statyn leva framför en. Ju mer hon rörde sig, desto lättare verkade det bli och krasandet försvann mer och mer. Hon gick genom bladet lätt, fasten dom snurrade fort åt sidan. Många blad gick sönder.
Kvinnan/korpen kraxade till statyn som innan var otroligt vacker, nu såg ut att vara arg och hård ut. Och hungrig. Jag vet inte exakt hur en hungrig människa ser ut (om den inte är utmärgad såklart) men det var så hon såg ut och så jag kände det, att hon var hungrig. Kvinnan/korpen sa till statyn att hon skulle ta böckerna från mig och sen fick hon göra vad hon ville med mig.
Jag släppte böckerna och sprang. Jag sprang ner för en backe. Trotts att jag hade lämnat böckerna efter mig så hörde jag statyn bakom mig. Efter ha sprungit så fort jag kunnat i bara några minuter snubblar jag och hon kastar sig över mig. Jag ser henne i hennes stenögon och sen slickar hon sig runt munnen. Det nästa jag känner och ser är hur hon tar en stor tugga av min vänstra överarm.

Där vaknar jag....