Schysst dag.

Idag har det varit ok. Skulle kanske stigit upp lite tidigare men annars har den varit perfekt.

Stiger upp upp vid elva och sätter mig vid datorn efter ha tvättat mig, borstat tänderna och sminkat mig. Sätter upp håret i en hög hästsvans, för idag ska man ut och håret är lättare att hantera när det är uppsatt på något sätt när man ska ut. Och det är ju bäst att ha det gjort en stund innan man ska ut, så man inte blir stressat och det blir fult och konstigt.
Vid datorn så kollar jag det vanliga, mitt spel som heter GoodGame Empire, FB, 9gag och min mail. Under tiden man kollar på Fäjsbuck så skriver man ner vilka animéer som låter intressanta från anime-sidan jag är med. Dom kommer med flera olika, gamla som nya exempel på animéer.
 Runt halv ett-tiden så blev jag trött och hängig och funderade på att ringa och säga att jag inte orkade komma. Men det var ju första gången. Jag tvingar mig till att vara vaken. Vid två så börjar jag att gå till sjukhusets busshållplats, för nu ska det bli mer motion. Om jag ska in till stan, så länge det inte är jättetidigt på morgonen eller är för dåligt väder, så ska jag gå den 1,5 km (tar ungef'är 20 min) långa biten för att få motion. MINST en gång i veckan ska jag gå den biten, även om jag inte ska till sjukhuset eller stan. Måste bli mer motion.

Kommer in till stan och ska hitta till träffpunkten, där jag var sist för 7 år sen. Vet att det är vid hamnen och hotellet men ändå. Efter ha snurrat runt en tio minuter så slår jag in Odengatan på mobilens karta och FUCK! Det är vid sjukhuset... Har dom flyttat? Varför sa dom inte det när dom frågade om jag varit där förr och jag sa hur längesen det var. Kollar upp mötet igen på mobilens almenacka där jag hade även skrivit upp gatan, numret hade jag inte fått. Jag suckar och pulsen sänker sig och ångesten försvinner sakta men säkert. Det var inte Odensgatan det var Ostemansgatan. Förde in den gatan istället och VIPS! Så var jag bara något kvarter ifrån. Villade runt lite till men hittade tillslut innan mötet började. Välkomnandet på Träffpunkten var ingen hitt. Jag som är blyg till en början men är ett högljutt, galet monster när jag börjar känna mig trygg smyger mig in. Inget direkt, "HEJ VÄLKOMMEN!". I och med att jag inte kom ihåg vad mötet hette så smög jag fram och sa att jag skulle på möte här. "Ja, du kan bara sätta dig ner och vänta." Var svaret man fick. Jag fick intrycket att mötet skulle vara där jag presenterade mig så jag tog av mig jacka och allt. Men strax kom han som frågat mig om jag ville vara med i december och sa att vi skulle vara en våning upp. Stressad och, som sagt blyg, så snodde jag åt mig kläderna och väskan. Jag hade långkjolen på mig, den som man måste hålla upp när man går i trappor för att man inte ska trampa på den. Det var ett jävla shås med att hålla i väskan, jackan och kjolen samtidigt.
Mötet gick smidigt, jag fick presentera mig och lite sådant. En kvart innan mötet skulle sluta så ombads jag att gå ut utanför och vänta, för dom skulle ta ett beslut om jag skulle få vara med eller inte. Sagt och gjort. Bara några minuter gick och så kom en av dom ner och sa att jag fick absolut vara med om jag själv kände att det var något för mig. Och det var jag ju såklart.
Runt om på träffpunkten så fanns det en massa kataloger etc som jag fick ta med mig. Aktivitetsmagasin etc.

På vägen hem lyckas jag halka. Men det var inte så illa, jag hann ta emot med händerna och allt som hände var att det sved på handflatorna en stund.

När jag kom hem så satte jag mig ner några minuter men strax efter det var det dags att laga middag. Det blev marinerad lax, nypotatis, tzatziki och kokt broccoli och brysselkål. Sviiiinigt gott.
Robert och jag satte oss ner och åt middag och sen gick han, för han skulle på hockey. Vad jag förstår är det säsongens sista hemmamatch. Men jag är lite osäker.

Nu ska jag sy och kolla på någon tv-serie. Kanske pyssla lite med naglarna. Ta det som det kommer. Det har varit en skön dag. Jag mår faktiskt ganska bra.

XOXO