Ibland är det bra att må lite dåligt. Världen blir lite mer flyktig, man liksom lever sig lättare in i en annan värld. Vilket på sätt o vis är väldigt bra när man har skrivkramp. Har i flera månader nu haft en infernaliskt plågsam skrivkramp. Men nu i flera dagar har jag mått skit. Nästan funderat på att åka in till PIVA och vila upp sig lite. Men med hjälp av böcker, film och den allra största hjälpen: Min älskade fästman Robert har jag lyckats undvika det stället. Jag vet inte än om jag lyckats komma ur svackan, men för tillfället känns det som att jag är på väg uppåt. Men man vet aldrig. Kanske åker lite uppåt för att sen falla ännu djupare, det har hänt för. Kan hända igen. Men men... Åter till huvudämnet.
Iom att jag vill så gärna bli något med skrivande, författare eller skribent eller tja vad som helst som har med att skriva att göra så är en långvarig skrivkramp mycket plågsam. Man känner sig värdelös i det enda man själv tycker man är aningen bra i. Jag har vägrat bryta ihop för det, men det har ärligt talat varit ganska j0bbigt. Mer än vad jag utlåtit det att vara.
Härromdagen bestämdes det ÄNTLIGEN ett datum för att börja rollspela igen, den 6 februari. Då kan alla som det ser ut nu.
Men jag satt i natt, långt efter Robert somnat och hade en hemsk, kvävande ångest som höll på att få totallt grepp om mig. Började läsa lite i rollspelsböckerna för jag behövde något som aktiverade hela mig och min hjärna. Så jag inte tänkte på att jag måde dåligt och allt som gjorde att jag mådde dåligt. Och då slog mig en idé. Och jag ska börja skumma på den, men ju mer jag tänker på det desto bättre verkar det. Det svåra nu är att komma på hur dom ska inleda hela äventyret. Att gudar skickar ut dom känns för pretentiöst och att en liten lord eller liknande gör det känns för normalt, simpelt, enkelt. Jag får se hur jag gör. Nej nu!! Nu fick jag en ny idé!!! Måste skumma vidare på den. Jag skriver aldrig ner ett äventyr eller novell, eller vad det än är försen grunden är färdig i mitt huvud. Sen skriver jag ner det för att kunna enklare utveckla detaljer och självklart för att komma ihåg historien när den väll ska användas.
puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar